I slutet av år 2022 lämnade drygt 600 ungdomar och barn från klimatorganisationen Aurora in en stämning mot staten. De menade att Sverige gör för lite i sitt klimatarbete och yrkade att domstolen skulle fastställa att Sveriges påstådda kränkning av ungdomarnas mänskliga rättigheter medförde skyldighet att ”tillerkänna skälig gottgörelse”. I det här fallet 10 000 kronor.
I andra hand yrkade ungdomarna på att domstolen ska ålägga staten att ”göra sin rättvisa andel av de globala åtgärderna för att minska växthusgaskoncentrationen i atmosfären”. Detta ska ske genom att ”omedelbart vidta tillräckliga och adekvata, processuella och materiella åtgärder för att kontinuerligen minska utsläppen av växthusgaser och för att kontinuerligen öka upptagningen av växthusgaser genom naturliga kolsänkor”.
Målet hänsköts sedermera från Nacka tingsrätt till Högsta domstolen för att denna skulle pröva om talan ens var tillåten. HD har nu meddelat att så inte är fallet. Detta på grund av ansvarsfördelningen mellan domstolar och andra offentliga organ. Av liknande skäl är inte heller yrkandet om att staten ska åläggas att vidta vissa specifika åtgärder tillåtet.
Att ungdomarnas grupptalan avvisas är en seger för rättsstaten. En domstol ska döma enligt de lagar som finns. Den kan inte skapa nya lagar eller beordra regering och riksdag att vidta specifika politiska åtgärder. Att låta domstolar styra politiken vore ett brott mot maktdelningsprincipen och demokratins grundvalar. Trots att den juridiska verkligheten gjorde utgången förutbestämd har betydande resurser lagts på detta spektakel.
Därför är det bekymmersamt att HD öppnar för att en annorlunda formulerad talan skulle kunna prövas. Detta lockar till nya försök att använda domstolarna som verktyg för politisk aktivism. Domstolarna är en av samhällets viktigaste institutioner, och de bör inte göras till en arena för charader där syftet är medial uppmärksamhet snarare än rättvisa.
Det är givetvis bra att ungdomar engagerar sig. I ett demokratiskt samhälle ska alla ha rätt att stämma staten och få sin sak prövad. Att stämma staten bör uppmuntras. Men om det används som en medial genväg när politiken inte levererar det man vill förlorar juridiken sin tyngd. Domstolarna ska inte förvandlas till ett verktyg för att tvinga fram beslut som saknar folkligt stöd.