Moderaterna kämpar för att ge Luleå resursskolor

Alla elever förtjänar en skolgång som är i bästa mening utformad efter deras behov. Det är likvärdighet när den är som bäst.

En del elever med särskilda behov kan utan problem gå i en vanlig klass och komplettera med stödgruppsundervisning. Men för många gör det skolgången svårare än nödvändigt.

En del elever med särskilda behov kan utan problem gå i en vanlig klass och komplettera med stödgruppsundervisning. Men för många gör det skolgången svårare än nödvändigt.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Ledare2022-06-07 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Likvärdighet är ett vackert ord som har orsakat stor skada för många svenska elever. Det är i skollagen det slås fast att utbildningen ska vara just likvärdig. Lagen ger dock ingen vidare vägledning kring vad detta betyder. Således har det kunnat tolkas precis hur som helst.

Ibland har det verkat som att målet med utbildningar har varit att alla elever ska lära sig exakt samma saker – att det skulle vara vad som utgör en likvärdig skola. Men det tar inte alls hänsyn till att elever har olika förutsättningar. Ibland har man fokuserat på att alla elever ska undervisas på exakt samma sätt, men det inte heller hänsyn till elevernas olika förutsättningar.

Så här har det hållit på. Gång på gång har olika idéer sjösatts som till synes ska garantera en likvärdig skola men som enbart tjänar till att göra det svårare för många elever. Det kan väl ändå inte vara likvärdigt? Nej, faktiskt inte. Skolverket menar att likvärdighet i slutänden handlar om varje elevs rätt till den bästa utbildningen den kan få.

Kort och gott: en likvärdig skola är den som ger alla elever bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Det kan därmed aldrig bli den skola som försöker pressa in alla elever i samma mall. Den bästa skolgången skiljer sig åt för olika elever. Vissa behöver stimuleras mer i en del ämnen och få mer avancerade uppgifter för att utvecklas, men kan vara nog så självgående. Andra behöver mer lärarstöd för att klara godkäntkraven. Och en del elever behöver en lärmiljö som till stor del är centrerad kring deras behov.

Tidigare har man i en strävan efter inkludering ansträngt sig maximalt för att alla elever, nästan oavsett behov, har gått i så kallade vanliga skolklasser. Det har gjort att en del elever inte har fått den skolgång de förtjänar. För några kan det fungera bra att gå i en vanlig klass och gå ifrån för särskild undervisning i stödgrupp. För andra fungerar det sämre och är mest stigmatiserande. Många behöver och vill ha en mer anpassad miljö där man kan fokusera hela på sin egen skolgång.

Det är där resursskolorna kommer in. Moderaterna i barn- och utbildningsnämnden har lämnat in ett initiativ om att utreda förutsättningarna för att införa resursskolor i Luleå. Det vore en välgärning. Det skulle ge många en bättre anpassad och därför mer likvärdig skolgång. Det är inte för inte som det är lång kö till de få resursskolor som redan finns i landet.