Och fastän han har stått vid sidan av och tittat på hävdar justitieministern nu att han alltid har tyckt att det är en bra med tillträdesförbud på bibliotek och badhus för personer som inte kan sköta sig i dessa miljöer.
Stök, våldsamheter och otrygghet på landets bibliotek har debatterats flitigt de senaste åren. Starskottet gick redan 2015 när skribenten Paulina Neuding lyfte frågan i Svenska Dagbladet.
Socialdemokraternas mest minnesvärda utspel i frågan var när det dåvarande kulturborgarrådet i Stockholm, Roger Mogert (S), skrev att "ofta är kraven på det tysta biblioteket kryddade med en god portion främlingsfientlighet eller en väl tilltagen dos klassförakt. Stöket på biblioteket blir på så vis mest ett slagträ mot Den Andre."
Grundproblemet var alltså inte stöket och otryggheten, utan den som försökte problematisera det. Det var en metod för att misskreditera alla som ville säkerställa grundläggande sociala normer för en viktig institution. Men frågan handlade om någonting helt annat än främlingsfientlighet: att sätta gränser och stävja problematiken.
Senfärdighet och ovilja att agera talar för att regeringen delade Mogerts analys. Varför tog det annars sådan tid att hitta en rimlig ståndpunkt i frågan? Det var riksdagen som pressade regeringen att utreda tillträdesförbud för butiker, simhallar och bibliotek. När utredningen var klar valde regeringen bara att gå vidare med tillträdesförbud för butiker, och tillsatte i stället en utredning till. Först nu skickas ett förslag på remiss till Lagrådet.
Även om tillträdesförbudet för butiker är bättre än ingenting, upplever handlare att det krävs för mycket för att få till ett förbud, vilket Kuriren har skrivit om. Det går att mota personer i grinden, men ett regelrätt förbud med böter som konsekvens går bara att få till genom en åklagares beslut. Kraven behöver sänkas för tillträdesförbud gällande butiker.
Som regel är det svårt att stävja ordningsstörningar och mängdbrott genom ökad byråkrati. Oönskade handlingar, om det så är stök eller trakasserier och andra brott, måste få konsekvenser inom rimlig tid. Tillträdesförbudet är i grunden ett symptom på att ordningen inte har upprätthållits i tillräckligt hög grad. Om det är en snut eller ordningsvakt i varje knut som krävs för att komma till bukt med problemen där de är som mest utbredda, låt då så vara.
Trots att gränser förflyttas om inte någon aktivt försvarar dem, tog det regeringen sju år att agera. Det är ett misslyckande.