Den rödgröna regeringen har gjort sitt bästa för att motverka flyget sedan maktskiftet 2014. Flygskatten är det stora, uppenbara exemplet på detta men man ville även lägga ned Bromma flygplats.
Flygskatten skulle delvis kompenseras genom särskilda stöd till norrländska flygplatser. Logiken i detta kan ifrågasättas. Regeringen politik såg ut att vara att det är viktigt att flygplatserna finns men att det inte ska ske några flygningar där. Det går visserligen att hitta en beredskapvinkel på en sådan politik. Men de utlovade stöden betalades inte ut under 2018, endast till viss del och efter mycket knotande 2019 och därefter har de försvunnit ur statsbudgeten. Så politiken har i vart fall blivit tydligare: Varken flyg eller flygplatser ska vara kvar.
Detta har alltid stått i skarp kontrast till det uttalade målet att hela landet ska leva. Sverige är ett stort men centraliserat land. Det går att leva goda liv i hela landet, men det kräver goda och fungerande kommunikationer.
Utan inrikesflyget begränsas livet för många. De minskade mötena innebär uteblivna affärer och därmed minskad tillväxt och välstånd. Men det gör också att en ensamstående mamma som jobbar på en myndighet kan behöva tacka nej till en befordran eftersom hon inte kan vara med på en utbildningsdag i Stockholm.
Skulle hon bo häruppe skulle hon tvingas vara borta i ett och ett halvt dygn för detta. Men även för dem med mer modesta avstånd innebär tåget att man inte har en chans att lämna på förskolan eller komma hem i tid för nattning.
Att vilja ösa ner pengar i snabbtåg mellan storstäderna är ett hån när det tar fyra-fem timmar att ta sig mellan Luleå och Umeå, naven i norr, och när den härifrån som behöver vara ett par timmar i huvudstaden får tillbringa över ett dygn på tåg. Att samtidigt försöka tvinga bort flyget är att effektivt sätta stora delar av landet i karantän.
Ovanpå detta kommer alltså coronaviruset och lamslår hela flygindustrin, bland många andra. Branschen har levt med små marginaler under lång tid, nu har den inga intäkter och heller inga säkerheter. Flyget är i akut behov av statligt stöd.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) bör snarast undersöka vilken stödform som effektivast kan hjälpa flygbolagen. Utan stöd kommer de med stor sannolikhet att gå omkull och Sverige stanna med stora ekonomiska och personliga förluster som resultat.
Det må sitta långt inne för regeringen att rädda flyget efter att ha misshandlat branschen i sex år. Men nu är det dags att bekänna färg. Sverige behöver flyget, både nu och när krisen har lagt sig.
UPPDATERING: I går kväll höll infrastrukturministern pressträff och berättade att regeringen gör just vad som eftersöks i denna ledare. Vid det laget var det dock för sent att ändra texten. Det är bra att regeringen har vidtagit dessa åtgärder och att man nu tittar på riktiade åtgärder för särskilt utsatta och viktiga branscher.
Dock bör man erinra sig att åtgärderna är ett erkännande av hur viktigt flyget är för Sverige. Därmed är det även ett underkännande av den politik regeringen har fört hittills. När så är möjligt bör ansträngningar göras för att ge flygbranschen rimliga villkor för den kontinuerliga verksamheten.