Porsönfallet visar att det lönar sig att hota vittnen

Viktigt att övergrepp i rättssak åtalas, men straffen är inte i närheten av att spegla den skada som brottet orsakar.

Att hota brottsoffer eller vittnen för att hindra dem från att anmäla eller vittna är systemfarlig brottslighet och behandlas som sådan.

Att hota brottsoffer eller vittnen för att hindra dem från att anmäla eller vittna är systemfarlig brottslighet och behandlas som sådan.

Foto: Lukas/Pexels

Ledare2021-06-01 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

29-åringen som tidigare dömts för sin inblandning i knivdådet vid tågstationen i Boden misstänks nu ha hotat ett vittne till det brutala mordförsöket som skedde på Porsön i början av mars och åtalas nu. Detta rapporterade kuriren.nu i går. Mannen ska i förhör ha erkänt brottet. Han kommer nästan säkert att dömas för det – och då till ett alldeles för kort straff.

Om brottet bedöms som grovt, vilket mannen motsätter sig, blir straffet mellan två och åtta års fängelse. Bedöms brottet vara av normalgrad kan det bli fängelse i upp till fyra år. Anses det ringa rör det sig som mest om sex månader i fängelse.

Dessa straff kan verka hårda i en svensk kontext. Kanske är det en del av problemet. För det är ingen tvekan om att straffen inte har någon påtaglig avskräckande effekt. Det behöver de ha. Övergrepp i rättssak är ett brott som på allvar hotar effektiviteten i vårt rättssystem. 

Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 5 700 fall av övergrepp i rättssak 2019. Det var en ökning med nio procent jämfört med året dessförinnan. Det finns dock goda skäl att misstänka att det verkliga antalet begångna brott är mycket mer omfattande. Det ligger i sakens natur. Poängen med att begå brottet är just att hindra framför allt lagföring.

Att ett så allvarligt brott är så vanligt beror på en alldeles för enkel ekvation. Om en eller ett par kriminella riskerar att få sitta inne i flera år var är det en i sammanhanget mindre uppoffring att riskera att skicka någon lägre rankad att hota brottsoffer eller vittnen. Det värsta som händer är att en till person, ofta betydligt mer junior, får skaka galler en kortare tid. I bästa fall går alla fria. Det finns mycket att vinna och lite att förlora.

Staten måste därför drastiskt ändra de värden som går in i den här ekvationen. Att skrämma brottsoffer och vittnen är att flytta makten från statens legitima våldsmonopol till gängen och den organiserade brottsligheten. Detta får inte accepteras.

Egentligen är det inte en fråga om moral eller ideologi utan om effektivitet. Hur hårt behöver straffet vara för att få en avskräckande effekt? Det är i grund och botten en ekonomisk fråga. Detta påpekades nyligen av ekonomen och forskaren Erik Lakomaa i nättidskriften Smedjan.

De flesta brott förtjänar hårdare straff. Men det måste bli mycket mer kostsamt att utmana själva grunderna för vårt rättssystem. Annars kommer den offentliga rättsskipningen med tiden att bli ett minne blott.