Politiskt styrda fondval gagnar inte pensionen

Efter ett års förhandling har riksdagens pensionsgrupp enats om att göra om premiepensionssystemet. Resultatet är en besvikelse.

För framtidens pensionärer är ett politiserat fondsparande ingenting att jubla över.

För framtidens pensionärer är ett politiserat fondsparande ingenting att jubla över.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2021-02-19 05:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

För Socialdemokraterna är ökad politisk styrning närmast ett mål i sig självt. Men för den som mest av allt vill ha en bra pension saknas skäl att jubla.

Det nya systemet bygger på att en ny myndighet inrättas som ska upphandla fonder till ett fondtorg samt granska dessa fonder. Antalet fonder som finns att välja på kommer att minska drastiskt från dagen 500 till omkring 150-200 stycken.

Hur dessa ska väljas ut är inte uppenbart av överenskommelsen. Där talas om kvalitet och lämplighet att ingå i premiepensionssystemet. Här är det läge att dra öronen åt sig. Vad detta innebär, utöver att det ställs hållbarhetskrav på alla fonder, går helt sonika inte att avgöra. 

Detta öppnar för en hög grad av politisk styrning över vilka fonder som finns tillgängliga på fondtorget, något som är synnerligen allvarligt. Det innebär att det finns två konkurrerande mål för fondbolagen. Det ena är att skapa så hög avkastning som möjligt åt ägarna, det vill säga premiepensionsinnehavarna. Det andra är att uppfylla politiskt ställda mål. 

Så som systemet är uppbyggt kommer alltid ett av dessa mål att trumfa det andra. Politiken kommer alltid att ställas i främsta rummet eftersom den är grindvakten. Därmed kommer avkastningen att minska och därmed även framtida pensioner. Detta kommer inte att kompenseras av de jämförelsevis små fördelar som kan uppnås genom att fonderna eventuellt kan upphandlas till lägre avgifter. 

Reformerna kommer i kölvattnet av skandalerna kring fondbolagen Allra och Falcon Funds. Ingen av dessa händelser berodde dock på antalet tillgängliga fondval eller en brist på politisk styrning av fonderna. Pensionsmyndigheten hade för dålig koll och undermåliga rutiner. Att åtgärda detta vore en väsentligt bättre förändring för framtidens pensionärer.

Den som tyckte att det var svårt att välja mellan 500 fonder kommer även att tycka att det är svårt att välja mellan 150. Och för dem finns till exempel soffliggarfonden, ett klart fullvärdigt alternativ. För den som vill ta aktivt ansvar för denna del av sin pension kommer utbudet och möjligheterna att göra detta att bli påtagligt försämrade.

Att välja ut de objektivt bästa fonderna är en omöjlighet för vem som helst. Särskilt så för en myndighet som dessutom kommer att stå under politiskt inflytande. Detta må vara en seger för socialdemokratin, men det är tveklöst en förlust för framtidens pensionärer.