Norrbottens vita täckningsfläckar

Utbyggnaden av 5G-nätet pågår för fullt – i landets större städer. Samtidigt rullas det fasta telefonnätet tillbaka.

Ska glesbygdens invånare tvingas gå över till brevduvor för att kunna kommunicera med omvärlden?

Ska glesbygdens invånare tvingas gå över till brevduvor för att kunna kommunicera med omvärlden?

Foto: Björn Lindgren/TT

Ledare2021-05-05 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det sker även på platser där mobiltäckningen är svag eller till och med obefintlig. Medan städernas nät tillåter snabbare surfhastigheter och ännu stabilare uppkopplingar har många personer i glesbygd svårt att ens kunna ringa.

Rapporterna om situationen på flera platser i landet har avlöst varandra den senaste tiden. Boende markerar ut särskilda platser där det går att ringa med mobiltelefon, köper dyra förstärkningsatenner och tvingas köra två kilometer för att kunna ringa 112 (DN 2/5). 

En diskussion har inletts om vad som bör göras åt problemet. Tidigare näringsminister Björn Rosengren (S) menar att det var ett misstag att börsnotera statliga Telia år 2000 – ett beslut han själv var drivande i (DN 2/5). Samtidigt vill Emil Källström (C), ekonomisk-politisk talesperson, stoppa Telia från att rulla tillbaka det fasta telefonnätet tills det finns pålitlig mobiltäckning för alla (DN 4/5). Och visst har Telia inte varit så noga med att säkra möjligheten att ringa, men felet ligger inte bara där.

På kartan över landets mobiltäckning ser det ut som att det går att ringa från nästan alla platser, och surfa från de allra flesta. De vita fläckarna finns framför allt i fjällvärlden. Men kartan stämmer inte. På platser som ska ha god eller grundläggande mobiltäckning kan det ändå vara svårt att ringa eller hitta någon uppkoppling. Större sådana områden finns exempelvis mellan Årjäng och Grums, väster om Vaggeryd, öster om Degerfors och på en mängd platser i Norrbotten som saknar fjäll.

Post- och telestyrelsen, PTS, förklarar på sin hemsida att täckningen kan påverkas av väggar, telefonernas svaga antenner och om flera personer vill använda nätet samtidigt. Den uppmätta täckningen tar alltså inte hänsyn till sådana saker. 

Förmodligen kan den svaga mobiltäckningen också spåras till politiska mål. 2020 skulle 95 procent av befolkningen ha tillgång till snabbt bredband, och då är det inte så konstigt att områden där det bor fler människor prioriteras. Först 2023 ska hela landet ha tillgång till ”stabila mobila tjänster av god kvalitet”. Även det målet lär dock baseras på täckningskartan snarare än verkligheten.

En lösning skulle kunna vara 5G-utbyggnaden. På de platser där täckningen är svag eller obefintlig skulle den kunna innebära en möjlighet att alltid kunna nå omvärlden. Men då krävs det att politikerna faktiskt prioriterar ett land utan täckningsfläckar.