Polens nye premiärminister Donald Tusk har nämligen särskilt gott renommé i Bryssel sedan han var Europeiska rådets ordförande mellan 2014 och 2019. Hans liberalkonservativa parti Medborgarplattformen vann också det polska valet 2023 på löften om en mer pro-euroepisk politik.
Omsvängningen av Polens syn på Europa hade sin grund i Vladimir Putins invasion år 2022. Utsattheten som direkt granne till både Ukraina och diktaturen Vitryssland har gjort att landet helhjärtat ställt sig på västs sida i kraftmätningen med Kreml. Och när större stater som Tyskland och Frankrike visat sig ombytliga i förhållandet till Ryssland och Ukraina har Polen varit desto mer pålitligt.
Under flera år har Polen metodiskt har byggt en stark och användbar försvarsmakt med modern materiel. Under 2025 beräknas Polen lägga 4,7 procent av BNP på försvaret.
Polen är för övrigt det enda Natoland som ställt sig bakom Donald Trumps utspel om att öka försvarssatsningarna till 5 procent av BNP. Ett av målen för det polska ordförandeskapet är att förmå unionen att gemensamt satsa 100 miljarder euro mer på försvar.
I grunden bygger Polens nya politiska position på landets goda ekonomi, som har vuxit stadigt sedan 1990-talet. BNP är sedan några år större än Sveriges. Precis som i Sverige är servicesektorn störst med över 50 procent av BNP. Industrin står i Polen för nära 30 procent av BNP, vilket är högre än i Sverige där den står för mindre än 25 procent. Jordbrukets andel av BNP är drygt två procent. Det motsvarar den svenska situationen i slutet av 1970-talet.
Polen saknar förstås inte problem. Inflationen förra året var över tio procent. En stor del av landets konkurrensfördelar kommer av de ännu relativt låga lönerna. Politiskt finns det ett spänningsfält mellan liberalkonservativa och mer nationalistiska strömningar. Klyftan syns mellan premiärministern Tusk och presidenten Andrzej Duda. Den senare är mer positivt inställd till Trump än till EU. Men sådant finns inom alla demokratier.
Polens betydelse för Sverige har vuxit snabbt. När Ulf Kristersson i november var värd för en nordisk-baltisk säkerhetskonferens var även Polen inbjudet. I samband med detta ingick Sverige och Polen ett strategiskt partnerskap. Vi kan inte längre se Polen som den fattige kusinen från landet. Polen är en granne och allierad som stärker hela vår region, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.