I en av den amerikanske komikern George Carlins vassaste monologer lyfter han klimatfrågan. Carlin raljerar över mänsklighetens arroganta och hopplösa försök att kontrollera naturen och rädda planeten. Jorden har varit här i omkring 4,5 miljarder år, och har under denna tid varit med om en hel del. Rentav värre saker än mänskligheten, hävdar Carlin.
Några exempel på planetens umbäranden och vedermödor är oräkneliga jordbävningar, vulkanutbrott och kontinentala bränder som förött allt i sin väg. Utbredd och långvarig torka. Erosion. Orkaner, tidvattenvågor, tsunamis, syndafloder och översvämningar. Kontinentaldrift, magnetiska omkastningar av polerna och solstormar. Återkommande istider. Ett bryskt bombardemang av asteroider och meteoriter. Planeten har sargats, men överlevt allt. Planeten mår, när allt kommer kring, hur bra som helst. Människorna är däremot förlorade. Vi kan ju inte ens ta hand om oss själva, menar Carlin.
Inför EU-valet i juni sticker Sverige ut. I varje fall om man tittar på Europaparlamentets Eurobarometer, och de 1 036 svenska respondenterna i undersökningen. 58 procent ansåg nämligen att åtgärder mot klimatförändringarna är den enskilt viktigaste frågan de kommande fem åren. Sverige är det enda land i undersökningen där klimatet toppar listan. Detta kan tänkas bero på att vi är klokare och mer medvetna än alla andra europeiska folk. Eller så grundar det sig i den skeva uppfattningen att det är Sverige, och Europa, det är fel på. Ett tredje alternativ kan vara att vi små människor tror oss ha större betydelse för vår uråldriga planets väl och ve än vad vi faktiskt har.
I Sverige gör vi mycket bra för att minska utsläpp och reducera de skador vi behöver åsamka miljön för att upprätthålla och utveckla en god levnadsstandard. Vi hade kunnat göra ännu mer, men som helhet är Sverige ändå ett internationellt föredöme. Vi satsar på en grön omställning av samhället. Vi vidtar somliga fullt rimliga åtgärder för att skydda oss mot extremväder, som exempelvis de skyddsvallar som nu uppförs nere i skånska Falsterbo. Vi gör därutöver avkall på vår egen livskvalitet. Numera läppjar vi våra gin & tonics med sugrör i hastigt uppluckrande papp, alternativt i otäck metall, även fast detta inte alls är särskilt angenämt i jämförelse med den fulländade plastvarianten.
Man ska dock minnas att statens budgetpost för klimat, miljö och natur var 18 miljarder kronor 2023. Det är inte ens 1,5 procent av statens totala utgifter. Somliga satsningar inom andra områden kan förvisso antas ha viss klimatpåverkan, men det handlar likväl om mindre summor i det stora hela. Fast vi pratar om klimatet mest hela tiden, och det kommit att bli en sorts religion för vissa, tycks regeringen anse att det finns mer angelägna hål att stoppa pengarna i. Det är klokt. Inte för att gröna frågor är oväsentliga, men för att det finns annat som är mer betydelsefullt.
Vanligt folk lider näppeligen av klimatförändringarna på daglig basis. Norrbottningarna har förvisso tvingats genomlida vedervärdigt senvinterväder under veckan, men inte effekterna av alarmerande klimatförändringar. Däremot lider vanligt folk av annat. Till exempel inflation, prishöjningar på mat och bränsle, köer i sjukvården, skjutningar och sprängningar och systemhotande gängkriminalitet, tåg som inte rullar, förskoleplatser som inte existerar, hälsovådlig stress i yrkeslivet, bostadsbrist, elbrist, bedrägerier, krig i Europa, internationell terrorism, segregation och utanförskap, och det numera reella hotet från öst.
På den globala nivån är Sverige är en liten del av ett litet EU. Att rädda klimatet och planeten jorden från den påstådda undergången är onekligen en grannlaga uppgift att företa på både nationell och europeisk nivå. Det finns sannolikt inga gränser för hur mycket resurser detta herkuliska projekt teoretiskt skulle kunna sluka, och vilka uppoffringar det skulle kunna tänkas kräva. Saliga ljuva plastsugrör, släng er i väggen! Som George Carlin påpekade har vi emellertid ännu inte ens lärt oss att ta hand om oss själva. Kanske borde mänskligheten börja i den änden.
EU-valet 2024 väntar runt hörnet. Vi kan rösta fram politiker som påstår sig vilja rädda planeten. Vi kan också rösta fram politiker som fokuserar på de konkreta utmaningar norrbottningarna, svenskarna och européerna står inför här och nu.