Argumenten för att vi skulle vara olyckligare nu än tidigare, och att samhället är på väg åt fel håll, kan se lite olika ut. De oändliga möjligheterna i livet gör oss utmattade och skapar beslutsångest. Hög press på jobbet och konkurrens i karriärlivet gör oss stressade. Det är svårt att få det så kallade vardagspusslet att gå ihop. Digitaliseringen brukar pekas ut som en särskild bov när vi ständigt känner ett behov av att vara uppkopplade mot resten av världen. Gemensamt för vad som pekas ut som orsaken till vår olycka är samhällets utveckling.
Men sanningen är att vi har blivit lyckligare sedan man började mäta lycka på 60-talet. Vad lycka är kan definieras på lite olika sätt, men det vanligaste sättet är att fråga människor hur tillfreds de är med sina liv. I en rapport från tankesmedjan Timbro har Rutger Brattström visat att befolkningen i de flesta länder har blivit lyckligare. Sverige har legat stabilt på ungefär 7,3 på en tiogradig skala sedan 2012. Venezuela, inte förvånande, har tappat kraftigt i lycka från 6,9 till 5,2 under samma period.
Vi blir lyckligare av ekonomisk tillväxt. Många forskare på området har visat att det finns tydliga kopplingar mellan BNP per capita och genomsnittliga nivåer av lycka. Kanske inte helt oväntat har de östeuropeiska länder som övergått till marknadsekonomi upplevt de största ökningarna av lycka. Och när det kommer till stress i vardagen säger forskningen samma sak. Sedan millennieskiftet har vi fått mer fritid, vi sover mer och färre uppger att de känner sig tidspressade. Tvärtemot vad man kan tro när man följer samhällsdebatten. I Sverige har andelen som uppger att de har ett arbete med mycket tidspress inte förändrats nämnvärt de senaste 40 åren.
Marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt leder alltså inte bara till högre välstånd utan gör alltså också att vi generellt mår bättre. Men Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. För att vända utvecklingen behövs lägre skatter på arbete och företagande, färre regleringar och tuffare bidragspolitik. Fler behöver jobba i stället för att leva på bidrag. Då ökar välståndet och lyckan hos befolkningen som också får råda mer över sitt eget liv.
Politiken ska inte försöka skapa människors lycka åt dem. Det bästa politiken kan göra är tvärtom att hålla sig undan så att människor får utrymme att skapa den själva. Vi är faktiskt vår egen lyckas smed.