Det är ett initiativ som innebär att pappor och söner läser tillsammans, och kom som en insats mot dåliga skolresultat i kommunen. Behovet av dessa typer av insatser är dock inte avgränsat till Östra Göinge, eller till pojkar för den delen. Faktum är att alla elever skulle må gott av lite paugaläsning.
Enligt senaste Pirls-studien visades att läskunnigheten kraftigt har försämrats i Sverige. Pirls är ett globalt lästest som genomförs vart femte år. Lästestet utförs på elever som är omkring tio år. Baserat på det ges poäng på en skala som ungefär går mellan 500 och 580.
Studien, som baseras på år 2021, visar att svenska elevers läskunnighet sjunkit från 555 till 544 poäng. Det är ett stort tapp från år 2001 när mätningen gjordes för första gången och svenska elevers läskunnighet fick 561 poäng. Det kan låta abstrakt att prata om vad som verkar vara ganska små skillnader mellan stora siffror. Men det är alarmerande. För att göra det ännu tydligare kan man också nämna att utmärkande för Sverige var att endast 35 procent har ett läsintresse.
Dessutom sticker Sverige ut när det kommer till gapet mellan de elever som presterade högst respektive lägst i mätningen. Skillnaden är beroende av hur omfattande hemresurser eleverna har och även om eleverna talar det svenska språket hemma. Alltså, en elev som får hjälp med läsning och läxor hemma – på svenska – har bättre chanser att prestera väl i mätningen. Problemet är att den ojämlikhet som Pirls-studien ger uttryck för inte kommer att stanna där. Den kommer att sätta sina spår när eleverna blir äldre och vuxna. Om inte något görs, det vill säga.
Införandet av en kulturkanon ger fler kunskap om den svenska litteraturen och kulturen och erbjuder en introduktion till svensk kultur. Det är bra. Men självklart är varken en kulturkanon eller några kvällar av kommunala lässtunder tillräckligt för att stärka elevernas skolresultat. Det behövs strukturreformer som stärker det svenska språket, skolan, och bildningen. I väntan på sådana reformer kan det dock vara bra att göra mindre insatser som bidrar till att stärka läsförståelsen och läskunnigheten.
Nästa Pirls-mätning genomförs år 2026. Till dess kan man hoppas på att flera kommuner har tagit efter Östra Göinges Paugaläsning, att regeringens litteraturkanon är på plats, och att svenska elevers skolresultat har vänt.