Kanske beror det på att Sverige är ett av de länder i Europa med högst barnafödande. Genomsnittet i Europa låg år 2019 på 1,59 barn per kvinna, men det finns stora variationer mellan norra och södra Europa. Europa beskrivs ibland som en döende civilisation där man antingen behöver få upp barnafödandet eller öka invandringen för att upprätthålla samhället som det ser ut i dag.
De senaste åren har barnafödandet även i Sverige gått kraftigt nedåt. Från att det år 2010 föddes 1,98 barn per kvinna så föddes år 2020 1,52 barn per kvinna. Trenden ser inte ut att vända. Det första kvartalet i år, 2023, föddes bara 1,47 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan 1970-talet i Sverige.
Nedgångarna i barnafödande korrelerar ofta med ekonomiska kriser i världen. Ekonomiska faktorer anses generellt vara den största orsaken bakom folks vilja – eller ovilja – att föröka sig. Att svenskar får fler barn än italienare hänvisas ofta till Sveriges generösa föräldraförsäkring. Få länder ger föräldrar möjligheten att stanna hemma så länge med sina barn med så bra ersättning som Sverige.
Den demografiska frågan blir alltmer aktuell även här. Ett tecken i tiden är att socialdepartementet vill expandera föräldraförsäkringen genom att öka antalet dubbeldagar (dagar som båda föräldrarna kan ta ut samtidigt) från 30 till 60 samt utöka tiden man får ta ut dem på. Lagförslaget håller på att beredas men lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli år 2024.
I en debattartikel i Aftonbladet tidigare i år summerar de fyra Tidö-partierna det såhär: “Ingenting är viktigare än våra barns uppväxt. Nu ser vi till att fler föräldrar får möjlighet att vara med i början av den resan.”
Vad är det som gör att man inte vill föda fler barn in till den värld vi lever i nu? Den ekonomiska förklaringen håller fortfarande till viss del men den faller också tämligen platt när man jämför med demografiutvecklingen i de allra fattigaste länderna där nedgången inte alls är lika drastisk som här, i ett av världens rikaste länder. År 2015 låg till exempel barnafödandet i Afrika, en kontinent med generellt lägre välstånd än Europa, på 4,7 barn per kvinna.
Vi behöver bättre förklaringar än de rent ekonomiska. Det är snarare tvärtom, att högre välstånd gör att fertiliteten sjunker. Att staten då går in med ekonomiska incitament för att öka barnafödandet hjälper till en viss punkt men ger oss inte lösningar på de större trenderna.