Otäckt att inte veta, men vad är vi rädda för här?

Att maskerade människor har filmat barn på Kyrkbyns förskola har givetvis orsakat en hel del oro. Bland personal, föräldrar men säkert också barnen.

Självklart är det otäckt när det händer saker kring våra barn som vi inte förstår eller får några svar kring. Men vi måste faktiskt också fundera på vad vi tror faran var.

Självklart är det otäckt när det händer saker kring våra barn som vi inte förstår eller får några svar kring. Men vi måste faktiskt också fundera på vad vi tror faran var.

Foto: Pär Bäckström

Ledare2025-02-26 14:45
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

En liknande händelse inträffade kanske för ett par veckor sedan. Eventuellt stod en maskerad man en bit bort från Öhemsskolan i Gammelstad och möjligen filmade han även barnen. I båda fallen genomfördes så kallade inrymningar där man helt enkelt avbryter all uteaktivitet och illa kvickt samlar alla barn inomhus.

Det är bra att skolorna och förskolorna har rutiner för detta. Att man snabbt och effektivt kan genomföra inrymningar kan om det någon dag inträffar något väldigt sorgligt och allvarligt bli skillnaden på liv och död för en del. Det fruktansvärda dådet i Örebro påminde oss återigen om detta bistra faktum. 

Samtidigt är det värt att påminna sig om att det som eventuellt har skett här är något väldigt annorlunda än det som inträffade i Örebro. Där började man göra inrymningar på grund av aktiv skottlossning på området. Här såg man människor finnas till nära skolan. Det är en viss skillnad.

Man bör dock ha stor respekt för att föräldrar och anhöriga blir oroliga när saker man inte förstår och som inte besvaras inträffar kring deras barn. Barnen är det viktigaste vi har. Självklart vill vi inte chansa med deras säkerhet. Därför är det naturligtvis bättre att inrymma en gång för mycket än en för lite.

Likafullt är det en god idé att ta sig en funderare kring vad det är vi är oroliga för här. Vad består ens det upplevda hotet av? Är det den påstådda filmningen? Inte otänkbart. Det kan vara lite obehagligt att bli fotad eller filmad. Men i offentliga sammanhang är det å andra sidan ingenting konstigt. Vi finns förmodligen alla i diverse fotoalbum och fotomappar bland turister från resten av världen.

Vad skulle det ondsinta syftet vara med den här eventuella filmningen? Att studera barnens rörelsemönster? Och även om det finns en del redigt sjuka människor i världen torde vi kunna utesluta att filmer på förskolebarn i overaller, mössa och vantar skulle ha något sexuellt syfte. Det är svårt att hitta någon version värd att oroas för som verkar alls sannolik.

Maskeringen då? Det är ju otäckt. Varför döljer folk sina ansikten? Det gör ju visserligen brottslingar, men oftast i så fall när de faktiskt utför något dåd. Om man inte gör det drar man ju bara uppmärksamhet till sig. Det låter befängt. Den här tiden på året är det ju dessutom många som gömmer ansikte och hals i värmande tyger och material av alla de slag. Lägg därtill att många turister som är på besök här, inte minst de från östra Asien, är väldigt förtjusta i att använda munskydd i alla offentliga sammanhang. Det gjorde de ju redan före pandemin.

Sammantaget är det svårt att hitta något att vara särskilt orolig för. Mer än just det att vi inte vet säkert. Det kommer vi förmodligen aldrig att göra. Det fönstret stängdes sannolikt när barn och personal inrymdes vid åsynen av en eller ett par främmande människor. 

Som sagt. Säkerhet är både bra och viktigt. Men vi måste också lära oss att hantera situationer i proportion till den eventuella faran. Vad skulle egentligen ens faran ha varit här? Det är väldigt oklart. Vad gör det sedan med barnen att vi lär dem att fly för minsta lilla osäkerhet? Om någon hade gått fram och pratat med människorna i fråga hade vi nästan säkert vetat vad de gjorde där. Att något hemskt hade inträffat är extremt osannolikt. 

Kanske bör vi försöka lära barnen att världen visserligen kan vara hemsk, men att den oftast faktiskt ändå inte är det.