Ledare: Också Tyskland drabbas av kraftigt coronaras

Det är slutsatsen av Internationella valutafondens senaste prognos för 2020, en dyster framtidsspaning i synnerhet för Europa. Världsekonomin väntas krympa med tre procent under 2020, mycket värre än under finanskrisen 2009 då den krympte med 0,1 procent.
Detta är dessutom ett optimistiskt scenario där man utgår från att pandemin lägger sig under andra halvåret i år och att de åtgärder som har vidtagits för att hindra smittspridning steg för steg kan avvecklas. ”Riskerna för ännu värre konsekvenser är dock påtagliga”, varnar Internationella valutafonden.
Även om pandemins tyngdpunkt har förflyttats från Europa är det i europeiska länder som valutafonden förutspår de mest långtgående ekonomiska följderna. Italiens ekonomi som växte med 0,3 procent under 2019 väntas nu krympa med 9,1 procent. Spaniens och Frankrikes ekonomier väntas krympa med 8 respektive 7,2 procent.
Mer anmärkningsvärt är att Tysklands tillväxt revideras ner med 8,1 procent från förra prognosen och att ekonomin nu väntas krympa med sju procent under 2020. Det är en sämre utveckling än vad som väntas i USA, Ryssland, Japan och Storbritannien och en väsentligt sämre prognos än vad tyska bedömare hittills har presenterat.
Effekterna av att stänga ner ekonomin, den så kallade lockdown som har genomförts, är omfattande. ”Även om de har varit nödvändiga för att hindra smittspridning har nedstängningar och begränsningar av människors rörelsefrihet ett avsevärt pris i form av minskad ekonomisk aktivitet”, skriver Internationella valutafonden.
Debatten om de tyska åtgärderna har inte varit särdeles intensiv. Inget parti, med möjligt undantag för det lilla liberala partiet FDP, har profilerat sig med något ifrågasättande av nedstängningspolitiken.
En möjlig öppning för mer ifrågasättande gjordes dock av den kristdemokratiske partiledarkandidaten Armin Laschet i ett påsktal där han efterlyste en färdplan till normaliteten. Trots att strategin mot smittspridning har varit framgångsrik, sa Laschet, går det inte att bortse från krisens negativa följdverkningar i form av permitteringar och arbetslöshet. Kollektiva uppoffringar, sa han också, är bara möjliga ifall det finns en utsikt till normalisering.
Utsikten har hittills varit att åtgärderna eventuellt skulle lättas efter påsk. Nu kommer frågorna på nytt – samtidigt som Internationella valutafondens prognos ger en föreställning om hur djupt raset kan bli.