Berättelsen följer tyvärr ett numera mycket bekant mönster. Föreningar fyller i ansökningar om att få statliga pengar, i detta fallet från Skolverket. Man uppger att si och så många timmars verksamhet kommer att anordnas. Myndigheten litar på att uppgifterna är korrekta.
Resultatet är lika förutsägbart som det är sorgligt. Listan kan göras lång över studiecirklar, föreningar och samfund som fått stora pengar på felaktiga grunder. I det här fallet har miljonbelopp för att hjälpa barn – ofta i utsatta områden – med läxorna gått rakt ner i fickorna på personer som utnyttjar systemet.
Bidragen kan inte bara användas till lokal- och personalkostnader. Man kan även få ersättning för sådant som teknisk utrustning, ”mellanmål” och ”eventuellt övriga kostnader” kopplade till verksamheten. Expressen kunde förra året avslöja hur föreningsledare avlönat sina egna fruar och barn, åkt på privata resor, köpt tv-apparater och betalat av privata skulder.
När fusket väl upptäcks är det ofta för sent att stoppa. I ett reportage i nättidningen Kvartal visade journalisten Lars Åberg att Skolverket knappt lyckats få igen en tredjedel av de drygt 32 miljoner kronor som myndigheten krävt tillbaka.
Och fusket har fått allvarligare konsekvenser än privatekonomiskt fiffel. År 2021 avslöjade Doku att Skolverkets bidrag till läxhjälp bland annat finansierat en salafistisk koranskola i Malmö. Föreningen som skulle arrangera läxhjälp spred både antisemitiska, misogyna och homofoba budskap.
Tidigare i år uppmärksammades det att återvändare från terrorgruppen Islamiska Staten arbetar bland barn.
Det är på tiden att regelverket skärps. Efter en intern granskning hemställde Skolverket i november 2022 till regeringen om förändringar i den statsbidragsförordning som styr regelverket. Det är den förändringen som nu träder i kraft från och med nästa år.
I fortsättningen är det bara skolhuvudmännen som kommer att kunna ansöka om statsbidrag till läxhjälp. Föreningar och ideella krafter får vara med och bidra, men bara i samverkan med skolorna.
Det är bra att läxhjälpen knyts närmare skolans eget uppdrag. Elever som har det svårt behöver få möjlighet till extra hjälp. Men då ska det vara faktisk och kvalificerad läxhjälp. Det blir lättare att säkerställa om hjälpen ges av en lärare i skolan. Försnillande föreningar hjälper inga barn.