Så var det dags. USA går till valurnorna för att avgöra vem vet vilket ödesval i ordningen. Sådan är politiken numera. Och inte bara i USA. Även här målas varje val ut som det viktigaste sedan demokratins införande. Och demokratin står alltid på spel. Rösta inte på X, för då kan det vara kört för alltid.
Det är givetvis nonsens. Både i Sverige och i USA. Problemet med valet i USA är inte vem som vinner, utan vem som förlorar.
Polariseringen till trots ska man komma ihåg att de flesta är rätt rimliga människor, oavsett om man håller med dem eller inte. Det är väldigt få som faktiskt hatar sina medmänniskor och vill kasta dem under systemets buss. Ännu färre vill göra åverkan på demokratiska institutioner.
Valet mellan Donald Trump och Kamala Harris är onekligen långt ifrån upphetsande. Pest eller kolera? En av världens mest ohövliga ledare och därtill mest narcissistiska eller ett relativt prövat ledarskapskort som inte har lyckats övertyga i något annat än att hon inte är Trump. Hurra...
Men USA skulle överleva fyra år med såväl Trump som Harris som president utan att vara i närheten av att gå under. Därmed förstås inte sagt att det blir särskilt vackert. Den stora frågan är dock hur landet kommer att hantera den förlorande sidan. För vid sidan av de många normala människorna som är mer eller mindre engagerade i valet finns randfenomenen. Fanatikerna.
Där finns de som på förhand har bestämt sig att valet är riggat mot Trump. Vi har redan sett en gång vad de människorna är kapabla till i och med stormningen av Kapitolium 6 januari 2021. En demokratisk skandal. Men att låtsas som att hotet enbart existerar på ena sidan gör ingen någon nytta.
På vänsterkanten finns gott om extremister med bevisat våldskapital som är lika benhårt övertygade om att Trump är en fascist som tar makten för att avskaffa demokratin. Redan före valet har röster höjts från allt ifrån aktivister till akademiker att tysta protester inte kommer att räcka till för att försvara demokratin vid en Trumpseger. Att en revolution kräver en kontrarevolution.
USA är ett land som är grundat i revolution. Och vi lever i en relativt fredlig tid, jämför med exempelvis 1970-talet då inhemsk terrorism höll på att slita landet isär på riktigt. Men nu måste USA resa sig ovanför allt detta och visa sin demokratiska mognad. USA måste återgå till att bli den lysande fyren i mörkret. Vilken sida som än vinner måste landet klara av att acceptera det och låta makten traderas med stolthet och respekt för institutionerna. Och de randelement som försöker göra något annat, som skadar demokratin med våld, måste hanteras med det allvar som situationen faktiskt kräver.
Det är verkligen inte en självklar händelseutveckling. Men det är vad världen behöver. Och USA. Alla skulle må bra av att se världens starkaste demokrati hantera ett val med värdighet.