I fredags kom äntligen tingsrättens dom i Notvikenmålet. Oron skingrades och ett lugn infann sig. Domen var ungefär så bra som man kunde hoppas. Tingsrätten dömde alla fyra männen för sin inblandning i mordet. Utmärkt.
Bahnan Yusuf döms mord och två fall av grovt olaga hot till 14 års fängelse. De två medhjälparna döms till sex respektive tolv års fängelse. Till och med chauffören dömdes till tre års fängelse. Med svenska mått mätt är det en tämligen hård dom, som förstås speglar hur avskyvärt brottet var. Men egentligen är det skamligt låga straff, särskilt för Yusuf.
Straffvärdet för Yusufs brott är livstids fängelse enligt kammaråklagare Jonas Fjällström. Men eftersom Yusuf var 19 år när han utförde mordet kunde han inte dömas till mer än 14 år. Trots att denne unge man är en härdad brottsling skyddas han av ungdomsrabatten.
I november röstade riksdagen igenom regeringens förslag om att ta bort ungdomsrabatten. Hade Yusuf begått brottet nu skulle han ha dömts till livstid. Så skulle det också ha varit. Om det inte vore för att regeringen obstruerade och såg till att det tog fyra år att få det gjort.
Riksdagen röstade redan i april 2017 för att regeringen skulle se över ungdomsrabatten för vuxna. Socialdemokraterna röstade nej, men senare ändrade de sig och gick till val på att göra det. Ändå drog man ut på det i det längsta. Det dröjde till nyåret 2017 innan en utredning tillsattes. Den var klar i december året därpå. De föreslagna lagändringarna var tänkta att träda i kraft den 1 juli 2020, det vill säga ett drygt år före Notvikenmordet. Då hade Yusuf nu alltså blivit dömd till livstids fängelse snarare än 14 år.
Vi vet ju redan att det inte skedde. I juni 2019 rapporterade SR att MP vägrade och att justitieminister Morgan Johansson (S) hade mjuknat i frågan och frågade offentligt hur långt man faktiskt ville gå. Henrik Hall skrev redan i fjol en förtjänstfull sammanställning av förloppet i Timbros nättidning Smedjan (14/1 2021).
Problemet med Socialdemokraternas hastigt påkomna hårda inställning mot brott och brottslingar är att den inte är genuin. Hade den varit det skulle Yusuf nu kunna se fram emot att stirra på insidan av en fängelsecell under resten av sitt liv. Nu kommer han att kunna fira sin 30-årsdag i den villkorliga frigivningens frihet.
Det är inte rättvisa. Det är skamligt. Och det är helt och hållet regeringens fel.