Nyligen rapporterades det att nya regler för att mäta friktionsvärden riskerar att göra att Gällivare blir utan flyg när det blir minusgrader. Vänner av ordning och reda, även i landets sydligare delar, bör vara införstådda i att detta tenderar att ske mer än någon dag per år här uppe.
Det är Internationella civila luftfartsorganisationens nya regler som har vandrat via EU:s byrå för luftfartssäkerhet som nu kan strandsätta Gällivare. Utomhus går vi alltmer mot höst och kylan märks tydligt, om kvällarna om inte annat. Men om årstiderna går sin gilla gång står byråkratins kvarnar stilla. Ingenting verkar hända i ärendet.
Att bli utan flyg vore katastrofalt. För Gällivare i synnerhet, och för Norrbotten i allmänhet. Stockholm ligger som bekant en bit bort från Gällivare, vilket borde vara allmänt känt vid det här laget.
Just infrastrukturen, att även Norrbotten hänger ihop med resten av landet, är en avgörande pusselbit för att få igång den tillväxtmotor vars olika delar har börjat samlas här. Ändå verkar det vara oerhört svårt för någon del av det offentliga att prioritera just detta.
Först och främst är det naturligtvis Gällivare och företagen och invånarna där som drabbas om flyget ställs in. Men på bara något längre sikt är det ett problem för hela Norrbotten. Regionens kommuner behöver varandra för att fungera tillsammans som ett attraktivt draglok för svensk ekonomi.
Om det inte går att ta sig till och från inlandskommunerna kommer det också att drabba resten av regionen. Statens bristande respekt för kommunikationerna här uppe är en fråga som tarvar solidaritet över kommungränserna.
Situationen är så allvarlig att Gällivares tre kommunalråd samt representanter för näringslivsorganisationerna samt för Boliden, LKAB, Hybrit och Dundret gjort en gemensam skrivelse till Trafikverket. Det får väl betraktas som ett rop på hjälp snarare än en informationsinsats.
Myndigheten vet naturligtvis om problemet, den verkar bara inte särskilt stressad av situationen. Birgitta Larsson (S) poängterar även att Trafikverket måste ha insett detta när man tecknade avtal för flygtrafiken.
Förhoppningsvis tar Trafikverket ansvar för sin del i detta och flygtrafiken till och från Gällivare kan fortgå även under vintern. Men att det gång efter gång ska behöva gå så här långt är nedslående. Betyder inte vår del av landet mer för staten än så?