Minns vad som är rätt och fel i krisen

Det finns ett efter coronakrisen, även om det kan kännas avlägset. När den dagen kommer behöver många avvägningar göras.

Efter krisen kommer vi att behöva göra många val kring vilket samhälle vi ska ha. Det gäller att tacka nej till rätt saker.

Efter krisen kommer vi att behöva göra många val kring vilket samhälle vi ska ha. Det gäller att tacka nej till rätt saker.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Ledare2020-04-15 03:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det är viktigt att komma ihåg att det mesta som görs under krisen är negativt, rentav skadligt, under vanliga förhållanden. Det gäller på alla områden. När krisen är över kommer vi att behöva skilja dem från de få saker som faktiskt har varit positiva.

Att vi tvingas isolera oss i hemmet, avskärmade från våra vanliga gemenskaper är en typisk negativ effekt. Vi är sociala varelser och vi behöver över lag de kontakter vi omsorgsfullt har valt ut. Påskmiddagen med släkt och vänner. After worken med kollegorna. Kyrkkaffet med församlingsvännerna. Alla är de sådant som vi har förlorat under krisen på grund av att vi har tvingats sitta hemma. Men det är det heller ingen tvekan om och så fort det är möjligt kommer vi att tumla ut ur våra lyor. Värre är det på annat håll.

För det finns positiva aspekter av krisen också. Efter att i åratal ha talat om distansundervisningens möjligheter har den nu faktiskt prövats på allvar och inte bara som ett andrahandsalternativ som sköts med vänsterhanden. Det blev ett enormt experiment som inte kommer att slå väl ut alltigenom, något som garanteras om inte av annat så i vart fall av bristen på förberedelser.

Likafullt strömmar det in tidiga rapporter om att närvaron är högre än någonsin. Elever som annars inte deltar i undervisningen har börjat delta digitalt. Den tidigare oviljan mot distansundervisning har orättfärdigt drabbat elever i glesbygdsskolor där det är svårt att rekrytera och där det kanske inte finns behov av en hel tjänst. När detta barn äntligen har fått se världens ljus vore det väldigt sorgligt om det kastades ut med badvattnet.

De ekonomiska åtgärderna behöver rullas tillbaka efter krisen. Det gäller allt från den generösare och mer omfattande a-kassan till företagsstöden. Samtidigt måste vi fundera på varför så många människor och företag har så små marginaler i sin ekonomi att man går från välmående till tom kassa på ett par veckor.

Efter krisen kommer det att komma rop på att höja skatterna och öka den statliga styrningen av våra liv. Men det utrymmet finnas inte. Skatterna behöver sänkas. Statens goda finanser är tillkomna på hushållens, företagens och föreningarnas bekostnad. Det är inte staten som är krisens hjälte, det är civilsamhället. Det är bärkraften som samhället har att förlita sig på, att förvägra det möjligheten att ha buffertar är inte bara ovärdigt, det skadar inför nästa kris.