Migrationsverket pinsam fredsskadad myndighet

Trots de tämligen nyliga erfarenheterna från 2015 var Migrationsverket sorgligt trög när Ryssland plötsligt invaderade Ukraina.

Lång kö med personer som flytt från kriget i Ukraina utanför Migrationsverket på Jägersro i Malmö för att registrera sig på torsdagen.

Lång kö med personer som flytt från kriget i Ukraina utanför Migrationsverket på Jägersro i Malmö för att registrera sig på torsdagen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-03-21 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Ingen plats är säker från den ryska krigföringen. Skolor, sjukhus, teatrar, skyddsrum för civila. Alla har de varit föremål för den urskillningslösa terrorbombningen. Men även innan detta var ett obestridligt faktum är det välkänt att krig är ett helvete även under de bästa omständigheter och var och en som inte är del i striderna gör förstås rätt i att fly hellre än att vänta på att dö av Rysslands bomber.

Ukraina är ett enormt land, stort som drygt sex Norrbotten. Men med sina 44 miljoner invånare betydligt mer tätbefolkat. De största flyktingströmmarna går alltid inom det egna landet, därefter är det lämpliga grannländer som står på tur. I detta fall inte minst Polen som har tagit emot över två miljoner flyktingar på ett par veckor.

I Sverige kämpar Migrationsverket för att hinna med. Myndigheten meddelade redan 11 mars att den inte hann med att registrera alla som anlände. Verket påtalade även att utbyggnadstakten av boenden inte heller var tillräcklig utan att man behöver hjälp från civilsamhället för att klara detta. Den som har boende att erbjuda kan dock inte vända sig till Migrationsverket utan är hänvisad till de hjälporganisationer som finns lokalt. 

Ett av skälen till att myndigheten redan från början låg efter är att den inte tog kriget på allvar. Hur märkligt det än kan låta. SVT har avslöjat att interna dokument visar att det tog Migrationsverket tolv dagar från krigets utbrott tills man gick upp i högsta beredskapsläge. Tolv dagar. Det är enastående.

Avslöjandet visar också att Migrationsverket inte observerade någon påverkan på verksamheten alls under de första fem dagarna. Sedan ändrades bedömningen från "viss påverkan" till "extraordinärt läge" på ett par dagar. 

Detta är ett kraftfullt underkännande av myndighetens kärnuppdrag. Att man fortfarande har stora eftersläpningar med ärenden efter flyktingkrisen 2015 är också beklämmande och skadar verksamheten nu men beror mer på hur regeringen har prioriterat resurserna. Hela tiden glömmer man bort att bakom varje ärende finns ett människoöde.

Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör, bör avkrävas svar på hur detta kunde uppstå. Hur kan myndigheten bedöma ett anfallskrig i närområdet som något som inte kommer att påverka det svenska flyktingsmottagandet? Hur kan man vara så fullständigt oförberedd på detta? Det är inte uppenbart att han bör ha kvar sitt jobb när detta är över.