Det är bråda tider nu. I går kom ett pressmeddelande från Finlands president Sauli Niinistö (Saml) och statsminister Sanna Marin (S) där båda förklarar att de anser det nödvändigt att Finland skickar in en ansökan om Natomedlemskap snarast. I Sverige har raden av socialdemokratiska tidigare Nato-motståndare som har ändrat sig växt sig milslång.
I förrgår var dessutom Storbritanniens premiärminister Boris Johnson med kalufs i Sverige för att underteckna en säkerhetsgaranti. Storbritannien garanterar vår säkerhet under tiden från det att vi ansöker om Natomedlemskap tills vi faktiskt blir medlemmar. I förlängningen tar Storbritannien Sverige under sitt kärnvapenparaply. Det finns naturligtvis inget behov som helst av ett sådant avtal om S inte avsåg att gå med i Nato.
Hart när hela försvarmakten verkar dessutom ligga ute i träning för tillfället. Det är många i grönt med vapen i hand i buskarna. Som av en slump.
I dag ska den säkerhetspolitiska analysen som alla riksdagspartier har bidragit till presenteras. På söndag möts Socialdemokraternas partistyrelse för att besluta om linjen. På måndag förmiddag blir det extrainsatt riksdagsdebatt och därefter ett dito regeringssammanträde varpå ansökan enligt uppgift till bland annat Expressen ska skickas in. När vi går och lägger oss på måndag kväll kan Sverige alltså ha formellt påbörjat processen att bli ett Natoland.
Det har gått väldigt fort. Både i Sverige och i Finland. Ändå är det milsvid skillnad på resultatet. Finland har länge haft en mer vuxen relation till Natofrågan och den har stötts och blötts och utretts flera gånger. Medborgarna är tämligen väl insatta i de olika argumenten för och emot. Det stärker legitimiteten även för denna hastiga process.
I Sverige är det annorlunda. Socialdemokraterna har vägrat att ens diskutera Natofrågan eftersom det inte finns något scenario alls som skulle kunna få partiet att byta fot i frågan.Frågan har diskuterats och debatterats på högersidan men icke så på vänstersidan. Denna tidigare vägran att ens tala om och än mindre utreda frågan från S håll har nu blivit ett rejält problem för partiet.
Det är bra att S har insett behovet av Nato för att säkra svensk säkerhet och vårt territorium. Men många av partiets egna medlemmar kommer att ha svårt att acceptera omläggningen eftersom partiet aldrig riktigt låtit frågan behandlas.