Mer än halva året går hela lönen till skatt

I dag infaller skattefridagen för majoriteten av norrbottningarna. Äntligen får du behålla pengarna du tjänar.

Inför sämre ekonomiska tider skulle spargrisen behöva matas. Det höga skattetrycker försämrar dessvärre utfodringen.

Inför sämre ekonomiska tider skulle spargrisen behöva matas. Det höga skattetrycker försämrar dessvärre utfodringen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2022-07-20 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

För landet i stort inföll skattefridagen redan i måndags, alltså två dagar tidigare. Norrbottningarna har varit tvungna att stanna kvar i kolgruvan två dagar längre, medan resten av landet har kunnat gå upp och bevittna solens upp- och nedgång.

Det förklaras av att kommunalskatten varierar. I Norrbotten är den generellt sett högre än rikssnittet.

Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har jobbat klart åt skattmasen, och börjar jobba åt sig själv. Skattebetalarnas förening, som varje år beräknar när skattefridagen infaller, inkluderar såväl direkta och indirekta skatter som arbetsgivaravgifter. I år går 54,1 procent av normalinkomsttagarens inkomst till att betala skatter.

Majoriteten av årets alla dagar får du alltså inte behålla en enda krona av din lön. Först efter 201 dagar är dina intjänade pengar dina egna, och du börjar jobba för dig själv snarare än staten.

Men pengarna tillhör inte först staten. Pengar tillhör dem som jobbat ihop dem, för det är där värdet har skapats. Det är ur det perspektivet man bör se på skatter. Stat, regioner och kommuner bör därför sträva efter att ta så lite pengar från medborgarna som möjligt. 

Hög skatt är på intet sätt liktydigt med hög välfärdskvalitet. Sverige har det femte högsta skattetrycket i OECD, men vi har inte den femte bästa skolan. Om högt skattetryck gör vården mer tillgänglig, hade vi inte haft några vårdköer.

När alliansregeringen styrde motiverades ofta skattesänkningar med att det ger fler jobb och är bra för ekonomin. Förvisso stämmer det, men det är inte det främsta skälet till varför människor borde få behålla mer pengar i plånboken. Det finns ett egenvärde i att låta människor i högre utsträckning kunna styra över sitt liv och sin vardag. Det ökar självbestämmandet.

Lägre skatter och mer pengar kvar i plånboken ger också bättre förutsättningar att bygga upp sparbuffertar, som hjälper till att hantera inkomstbortfall och oväntade utgifter. Det är trygghet på riktigt. 

Nästan 30 procent av hushållen har mindre än 50 000 kronor i likvida tillgångar och 45 procent har mindre än 100 000 kronor, enligt en rapport från Finansinspektionen. Det bådar inte gott inför sämre ekonomiska tider.

Exakt hur hög skatten bör vara kan divideras i all oändlighet – men en anständig nivå bör aldrig överstiga femtio procent. I dag är den högre än så. Därför måste politiker påminna sig själv om att de i grund och botten inte har någon egentlig rätt till andras pengar.