Medborgarskapet är grunden för svensk tillhörighet. Medlemskapet i det svenska samhället som Migrationsverket uttrycker det. Det ger dig rättigheter som andra saknar, men också skyldigheter. Under lång tid har medborgarskapet betraktats som något närmast heligt. När man väl har fått det har det i princip inte gått att förlora det med mindre än att man själv vill det.
Det säger närmast sig självt att detta har varit en dålig ordning. Det borde vara en självklarhet att den som har erhållit medborgarskapet genom att ljuga ska bli av med det. Låt det för all del finnas en preskriptionstid av praktiska skäl, säg 20 år. Men den grundläggande principen måste givetvis vara att medborgarskapet bara är giltigt när det är fattat på riktiga grunder.
Ett annat problem har förstås varit att medborgarskapen har varit så enkla att få. De har i praktiken delats ut automatiskt när man har bott i Sverige tillräckligt länge. Det är ett dåligt sätt att förklara hur viktigt vi anser att medborgarskapet är. Att båda dessa praktiker nu kommer att ändras är alltså rimligt och nödvändigt. Något de flesta partier är överens om.
Sedan slutar dock grannsämjan. Tidöpartierna vill föga förvånande gå längre än oppositionen. Regeringen vill att systemhotande brottslighet, regeringens kodord för gängrelaterad brottslighet, ska kunna föranleda indraget medborgarskap. Partierna menar att den som aktivt och med våld motarbetar grunderna för det svenska samhället på detta vis inte förtjänar att vara en del av det svenska samhället. Att de så att säga själva har tagit avstånd från medlemskapet.
Socialdemokraterna å sin sida vill inte gå så långt. Partiet anser att förslaget riskerar att träffa för brett. Att Sverige plötsligt skulle börja frånta människor sitt medborgarskap till höger och vänster. En osannolik utveckling för den som är bekant med svenskt rättsväsende, men så resonerar S som sätter sig på tvären. Vilket är synd eftersom dessa frågor behöver ett brett stöd eftersom det rör sig om grundlagsförändringar.
Det finns poänger med idén att ett medborgarskap är närmast oåterkalleligt. Det innebär ett ansvar för staten som den inte ska kunna avsäga sig hur som helst. Däremot är hot om såväl indraget medborgarskap som utvisning något som faktiskt har en betydande inverkan. Utöver att det är moraliskt riktigt är det också praktiskt viktigt. Medborgarskapet behöver förändras.