Detta var tydligt när Skolverket på tisdagen presenterade resultaten från senaste Pisa-undersökningen som gjordes år 2022. Resultaten i läsförståelse och matematik hade sjunkit väsentligt sedan 2018. Därmed bröts den uppåtgående trenden sedan bottennoteringen år 2012.
Det ska sägas att Sverige inte försämrade sig relativt sett. Inget av de deltagande länderna lyckades att höja sina resultat mellan 2018 och 2022. Nästan alla hade stora kunskapstapp. Svenska elever presterar faktiskt bättre än OECD-genomsnittet.
Ändå beskrev Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i en vågad politisk kommentar resultaten som ett dåligt betyg för det svenska skolsystemet. Vad han särskilt åsyftade var resultatspridningen – skillnaderna mellan hur elever presterar är större i Sverige än i till exempel övriga nordiska länder. Gruppen elever som presterar under förväntad nivå blir större och större.
Dessutom finns risken att bilden av svenska elevers resultat fortfarande är skönmålad. Det är nämligen inte alla 15-åringar som gör proven. OECD pekar ut 250 skolor. Dessa ska sedan själva slumpmässigt välja ut ett 30-tal elever. År 2018 avslöjades att de svenska resultaten dopats då skolorna ofta valde bort elever som inte bedömdes kunna tillräckligt bra svenska.
Inför 2022 års tester fanns därför ett regeringsuppdrag om att minska den så kallade exkluderingen. Trots det hade Sverige en exkluderingsgrad på 7,4 procent vilket är högre än OECD:s rekommenderade maxgräns på 5 procent.
Enligt Skolverket är språksvårigheter ett mindre bekymmer nu än 2018. Bakom den stora resultatspridningen ser man i stället socioekonomisk bakgrund. Även elever med helsvensk bakgrund har fallande resultat. Liberalernas partiledare Johan Pehrsson talade om en kunskapskollaps och det är det förstås.
Skolverkets Peter Fredriksson, som slutar i februari, hade dock ett medskick. Han uppmanade svenska kommunpolitiker att satsa på lärare, på tryckta läromedel och på att elever med behov får stöd tidigt.
Det är goda råd. För även om vi kan utgå från att pandemin ligger bakom mycket av tillbakagången i Pisa-undersökningen 2022 finns hos många en skavande misstanke om att skolan fortfarande kämpar i motvind. Om nedgången var tillfällig vet vi först år 2025. Och mellan då och nu ligger en fortsatt lågkonjunktur. Måtte inte kollapsen bli det nya normala.