Matkrisen är ett faktum så varför inte agera nu?

Runt knuten väntar en akut kris i matförsörjningen. Ändå verkar inget göras för att mildra effekterna av den.

Hur mycket mer kan maten kosta innan det får stora konsekvenser på hur och vad vi äter?

Hur mycket mer kan maten kosta innan det får stora konsekvenser på hur och vad vi äter?

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledare2021-11-23 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Jordbruk är ju ett område där det ständigt råder något slags kris. Är det inte mjölkbönderna som håller på att gå under så är det grisbönderna, eller spannmålsodlarna. Men allt det bleknar jämfört med den perfekta storm som kommer att ställa till det något oerhört på matfronten just nu.

Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare för Jordbruksaktuellt, beskrev redan i oktober hur priserna för praktiskt taget alla insatsvaror har ökat. På bara ett år har sådant som växtnäring, drivmedel, el och vissa fodermedel blivit föremål för prishöjningar på upp till och i vissa fall till och med över 100 procent. Det är förstås allvarligt. Men det blir värre ändå.

Prisökningarna för handelsgödsel har blivit så stora att tillverkarna inte tror att de kan få igen pengarna vid försäljning och minskar därför tillverkningen. Bristen driver upp priset på gödslet ytterligare. Det som främst ligger bakom detta är priset på naturgas som i EU har flerfaldigats på bara ett år.

Ryssland har aktivt bedrivit en bristpolitik gentemot Europa för att öka trycket att få igång den nya gasledningen Nordstream 2. Detta kan närmast beskrivas som ett led i hybridkrigföring. Först driver man upp priserna på gas så att priset på handelsgödsel blir olönsamt högt. Sedan begränsar man den egna exporten av handelsgödsel, vilket är just vad som skedde nyligen

Men den totala bilden är bra mycket större än Ryssland, även om landets agerande bör tas på allvar. Många råvarupriser har skenat och Kina har infört exportrestriktioner för fosfor och kväve kan stå näst på tur. 

Prisökningarna är så omfattande på praktiskt taget alla punkter att det kommer att drabba den svenska produktionen. Vi är helt beroende av import av handelsgödsel. Ovanpå det har vi en kostandsdrivande kombination av hårda särregleringar och dito -skatter (utöver ett redan högt generellt skattetryck) och förstås dyr arbetskraft. 

Det lär inte dröja alltför länge innan de skenande priserna på insatsvaror för jordbruket slår igenom i butikerna och drabbar konsumenterna. Det vill säga vanligt folk som behöver äta. Och som redan har små marginaler.

Svensk politik är fortfarande främst inriktad på att försämra förutsättningarna för jordbruket. Det har potential att bli väldigt kännbart inom en snar framtid. Och värre kommer det att bli om svenskt lantbruk inte överlever den annalkande stormen. En ny grad av politiskt ansvarstagande behövs.