EU-kommissionen varnar för Sveriges kraftigt ökande bostadspriser och kräver åtgärder mot den privata skuldsättningen. Priserna ökar mest i hela EU, och den privata skuldsättningen har ökat från 198 procent av BNP till 218 procent på bara tre år. Utöver låg fastighetsbeskattning pekas ränteavdraget ut som ett problematiskt incitament, framför allt bland förstagångsköpare där skuldsättningen har ökat särskilt mycket.
Oavsett vilken destabiliserande effekt ränteavdraget har är det ingen tvekan om att avdraget är kostsamt. Förra året uppgick kostnaden till 30 miljarder kronor för staten. Det motsvarar nära hela ökningen av försvarsanslagen som regeringen har aviserat. En tämligen ansenlig alternativkostnad. Problemen på bostadsmarknaden är däremot inte nya.
Grundproblemet är sedan länge bristen på bostäder, som destabiliserar marknaden. Sverige sticker också ut med en otidsenlig hyresmarknad. Andelen lediga hyresrätter är bland de lägsta i EU, samtidigt som hyrorna är strängt reglerade och allt annat än marknadsmässiga. Det är snarare att det tar flera år att få ett hyreskontrakt än ränteavdraget i sig som driver upp skuldsättningen bland förstagångsköpare.
Svaret är inte heller att ränteavdraget borde avskaffas. I stället bör man ta itu med avdragets kostsamma konstruktion. Avdraget för räntekostnader är proportionellt mot kapitalskatten på 30 procent – högre än EU-snittet. Eftersom avdraget baseras på ett netto i förhållande till kapitalinkomst skulle mer av räntekostnader kunna kvittas mot avkastningen på eget kapital. Men det bygger på att det lönar sig mer att spara än att låna. Så är det inte i dag.
Genom en generell sänkning av kapitalskatten kan kostnader för ränteavdrag mattas av här och nu. På längre sikt måste hyresregleringen ses över för att skapa alternativ till dyra bostadsköp. Förslaget om fri hyressättning vid nyproduktion vore en god början. En sänkt kapitalskatt får direkt effekt då ränteavdraget följer efter. Kostnaden för staten minskar, medan hushållen behåller mer av eget kapital.
När ränteavdraget minskar ökar också resurserna för staten – utan höjd fastighetsskatt – till bostadsbyggande. Marknadsmässig hyressättning gör det mer lönsamt att investera i nyproduktion. Åtgärder mot skuldsättningen får inte utlösa den kris som befaras. Att slå mot hushållens ekonomi när räntor och inflation stiger skulle knappast stabilisera situationen.