Lagom till vinterns första månad kom beskedet att kärnkraftverket O3 i Oskarshamn – Sveriges största elproducent – tas ur drift för reparationsarbete. Ägarbolaget OKG meddelade under tisdagen att reaktorn, vars elproduktion motsvarar årsförbrukningen för en halv miljon villor, kommer att hållas stängd mellan den 9 och 18 december på grund av ett generatorfel. Samtidigt har driftstoppet i den ena av de två kvarvarande reaktorerna i Ringhals förlängts till 31 januari.
Under de nio dygn då Oskarshamns kärnkraftverk inte är i drift innebär det att en tredjedel av den kärnkraft som finns kvar i Sverige kommer att ligga nere. Redan före beskedet om O3 beräknade Svenska Kraftnät att Sverige kommer att vara beroende av elimport dygnet runt i en hel vecka under vintern till följd av driftproblemen i Ringhals, jämfört med två dygn under en normal vinter. Och med tanke på den energikris Europa befinner sig i är möjligheten att importera inte självklar.
När O3-reaktorn tas ur drift betyder det en samlad effektförlust från kärnkraft på ca 2 580 megawatt. Om elanvändningen är densamma måste förlusten då ersättas av andra kraftslag – till exempel vindkraft – för att upprätthålla effektbalansen i systemet. Anta att det blir nio kalla decemberdagar med vindstilla väder. I vilken riktning går elpriset? Facit kommer på elräkningen.
Experimentet sätter skillnaden mellan effekt och energi under luppen. De två blandas ofta ihop. Effekten, mätt som watt, är mängden el som produceras och förbrukas vid ett visst tillfälle. Förenklat kan man säga att energi är tidsperioden som definierar vilket tillfälle som avses, till exempel per timme – därav ”terawatttimmar” som man ofta talar om. Det är alltså energi, inte effekt, som avses när det sägs att Sverige har ett nettoöverskott av el räknat per år. Men det hjälper föga om det inte finns tillräcklig effekt när elen behövs här och nu – till exempel under de nio dygnen i december. Ingen vind, ingen effekt från vindkraft.
Det är vinterdagar som i december som Sverige hade behövt de ytterligare två reaktorerna i Oskarshamn som stängdes 2015 respektive 2017. Stängningarna sammanfaller dessutom med ökningen av importbehovet av el under vintertid, enligt en granskning som Dagens Nyheter låtit göra. ”Det här visar att vi inte har några marginaler längre, och det är allvarligt”, säger Magnus Genrup, professor i energisystem, om driftstoppet i Oskarshamns nu enda kvarvarande reaktor (DN 28/11). Utbyggnaden av vindkraft tycks inte ha hjälpt.
Rent hypotetiskt kan man räkna alla megawattimmar som likvärdiga utan att bry sig om vilka kraftslag de kommer ifrån. Men människors elräkningar är allt annat än hypotetiska. I december kommer många att ställas inför de verkliga konsekvenserna av experimentet. Må vindarna blåsa.