Han kallar sig lite skämtsamt för ”den siste samurajen”. Konsulten och nämnde mentor Göran Forsén håller dock inte med. Med rätt hjälp, nätverkande och lite ”jävlar anamma” går det att gå emot strömmen. Med snart 20 år i rollen som allmänt stöd till butiker och mackar på landsbygden har han följt landsbygdsutvecklingen på nära håll.
Så vitt han vet är det bara han själv och en man uppe i Norrbotten som jobbar som mentorer. Backar vi bandet tillbaka till år 2003 fanns det dock minst en mentor per län som stöttade butiker och mackar på landsbygden.
Göran, ditt arbete är väldigt ”hands-on”. Hur arbetar du för att hjälpa mackar och närbutiker?
– Det finns en förordning att betala ut bidrag till företag som tillgodoser drivmedel och dagligvaror på landsbygden, det vill säga kommersiell service. Syftet är att folk ska komma undan onödiga resor till tätorten för att handla eller uträtta andra ärenden. Jag vill poängtera att det inte bara handlar om dagligvaror och drivmedel utan mycket annan service. De flesta butiker som jag hjälper är ombud för Systembolaget, Svenska Spel, Apoteket och ATG och driver ofta en bensinmack. De tillgodoser lokala behov, man säljer biljetter, fiskekort, skoterledskort och så vidare men i grunden är det ju dagligvarorna man lever på.
Hur ser du på utvecklingen sedan år 2003 då du startade?
– De första fem åren var det mycket ut och släcka bränder. Det var många som hade akuta problem. Men från att 90 procent av bidragspengarna gått till att täcka gamla förluster och 10 procent till investeringsbidrag så efter fem år var förhållandet det motsatta. Flera hade möjlighet att förnya sina butiker och kunde börja tänka mer långsiktigt.
– Men det har blivit tuffare med åren. Bara det att få sälja tobak i en butik har blivit en stor utmaning och en stor kostnad. Bidragsansökningarna är helt enkelt så krångliga att många handlare inte klarar av dem.
För ett tiotal år sedan var ”mackdöden” ett väldigt aktuellt ämne. 2006 till 2010 lades 570 mackar ned, till stor del på grund av den så kallade pumplagen som började gälla år 2006. Den krävde att mackarna skulle tillhandahålla etanol vid sidan av bensin och diesel om de sålde en viss mängd drivmedel.
Hur upplevde du mackdöden Göran och vad berodde den på? Hur kunde den bemötas och hur ser det ut idag?
– När kravet nådde ned till 2 miljoner liter/år och började drabba mackar på landsbygden agerade länsstyrelsen i Falun. De överklagade det här till Transportstyrelsen. Sedan gick det vidare till förvaltningsrätten i Falun. Därifrån kom beskedet att ”staten kan inte kräva att man måste sälja det ena för att få sälja det andra” med hänvisning till EU-rätten. Då år 2010, vill jag minnas, fick regeringen väldigt bråttom och permanentade dispensen från pumplagen.
Hur har miljödebatten påverkat ditt arbete?
– Miljödebatten har påverkat möjligheten att söka bidrag i positiv riktning eftersom premisserna är att minska resandet och därmed koldioxidutsläppen. Nu när dieseln är uppe runt 20 kr/liter märker man också ett förändrat resemönster på landsbygden. Det svider att åka iväg plus att man värdesätter restiden mer. En effekt av pandemin var paradoxalt nog att lanthandlarnas omsättning ökade med storleksordningen 20-40 procent. Klimatdebatten har öppnat upp nya möjligheter mer än det har försvårat.
Hur kan staten göra rätt saker för att underlätta för företagande?
– Det är pengar det handlar om. Sedan tycker jag att det är kommunerna som har bäst kännedom om behoven och förutsättningarna. Dessutom gäller det att försöka tänka till när man försöker förenkla. När alliansregeringen tillträdde 2006 skulle man förenkla allt möjligt. Det gav resultat. Den administrativa bördan minskade. Nu är man på väg att försvåra allting igen. Man skyller på EU-direktiv men konstigt nog verkar det vara olika direktiv i Sverige och Italien.
Jag avslutar med att fråga om var de största problemen ligger hos dem som vill driva butik i glesbygd.
– Det finns möjligheter men handlarna orkar inte med. Att söka stöden har blivit en vetenskap för sig. Handlarna klarar inte av pappersarbetet.
– Min erfarenhet är att det finns hopplösa fall som inte går att rädda men väldigt många går att rädda med rätt åtgärder.
Johan Söderström är tidigare medarbetare vid ledarsidan och arbetar som pol. sek. för M i Region Dalarna.