Eldsjälar som Leif Tapani bär upp en oproportionerligt stor del av föreningslivet. De skjutsar, planerar och stöttar i vått och torrt. Det går inte att sätta ett värde på någon som aldrig missar en hemmamatch, alltid hejar på i med- och motgång och säljer lotter.
Leif Tapanis eftermäle går det dock att sätta ett värde på eftersom han efterlämnade alla sina jordiska ägodelar till sin älskade förening Assi IF i Risögrund, strax öster om Kalix. Klubben har nu möjlighet att erbjuda gratis deltagande i barn- och ungdomsverksamheten upp till 15 år. En fantastisk möjlighet som hade försämrats avsevärt om LO fått sin vilja igenom och arvsskatten återinförts.
Arvskatten avskaffades 2005, men gällde retroaktivt sedan mitten av december för att arvtagare till offren för tsunamin inte skulle drabbas av arvsskatt. Detta efter att en enig riksdag, inklusive Vänsterpartiet, ställt sig bakom förslaget. Om detta och arvsskattens många negativa effekter kan man läsa i boken Sörjda av ingen, saknade av få (Ekerlids förlag 2020) av Amanda Wollstad och Anders Ydstedt.
En annan faktor som möjliggjorde för Leif Tapani att stötta sin klubb så var att han inte hade några egna barn. Hade han haft det skulle barnen ha en ofrånkomlig rätt till hälften av vad Leif lämnade efter sig, den så kallade laglotten. Det är ett otidsenligt koncept som saknar berättigande i dag.
Den som har slitit hela livet och sparat och stretat förtjänar att själv välja hur ens tillgångar ska fördelas. Det är inte mer än rätt. Givetvis kommer de flesta att vilja att deras barn får ärva dem – oftast allting. Men i många fall kan det vara annorlunda.
Anta att din sedan länge vuxna son har behandlat dig som skräp i många, långa år. Ska du vara tvingad att låta honom ärva dig? Eller anta att du har en dotter som klarar sig alldeles utmärkt och inte har något som helst behov av pengarna men du har en nära vän, kanske en granne, som ständigt kämpar för att få tillvaron att nästan gå ihop. Vad vore så fel i att låta den senare ärva i stället? Eller för den delen den fotbollsklubb som så länge har varit viktig för dig och som verkligen kan använda pengarna till något gott.
Leif Tapanis arv är förvisso mycket större än de kronor och ören han lämnade till klubben. Det bevisas inte minst av att flera gamla spelare närvarade vid hans begravning. Men arvet betyder mycket. Så länge det inte finns starkt vägande skäl för något annat finns det ingen anledning att hindra människor från att själva besluta över hur de ska använda sina tillgångar. I livet såväl som i döden.