Att många av covidsymtomen liknar helt vanliga förkylningar eller allergibesvär har gjort det ”normala” insjuknandet svårbedömt. Men testerna har åtminstone kunnat ge tydliga svar. Så är det dessvärre inte för det som benämns långtidscovid. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet, hjärtklappning, ledvärk och ”försämrad livskvalitet”. Det senare är benämningen på en övergripande uppskattning från den tillfrågade och förmågan att klara av dagliga aktiviteter. Symtomen är inte nya för vården, utan har tidigare ofta benämnts postinfektiös trötthet. Mot det finns ingen särskild behandling som botar.
I början på mars sade Försäkringskassans siffror att 4 600 hade varit sjukskrivna för covid-19 i minst tre månader (TT 4/3). Men enligt mätningar från Novus är antalet personer med långtida symtom ungefär 150 000.
Den diffusa definition av långtidscovid som finns, och bland annat används på sidan langtidscovid.se, är besvär som uppkommer och finns kvar under lång tid efter insjuknande i en misstänkt covid-19-infektion.
Men många av de som dyker upp i statistiken har visat sig ha varken positivt provsvar för covid-19 eller antikroppar. Här finns således ytterligare en nackdel av att det länge var svårt att få testa sig i Sverige.
Inte ens i de fall där personen med säkerhet har haft covid-19 kan vi vara helt säkra på att långvariga symtom beror på just det. I de få studier som faktiskt har gjorts har ingen direkt koppling kunnat påvisas. Ett intressant faktum är också att nästan hälften av de långtidssjukskrivna som först hade en covidrelaterad diagnos med tiden har bytt till en annan, såsom psykisk ohälsa, problem med leder och sjukdomar i nervsystemet (TT 4/3).
Oavsett om den pågående forskningen fastställer en diagnos för långtidscovid eller inte är det än så länge viktigt att notera att andra sjukdomar med samma besvär lätt kan sorteras in under kategorin. När exempelvis Svenska Covidföreningen driver på för att uppmärksamma de långtidssjuka kan flera personer med oklara diagnoser säkerligen vilja tänkas vilja följa med på det tåget i sökandet efter ett svar. Det är mänskligt att vilja få en förklaring och inte behöva känna sig misstrodd.
Det viktiga just nu är inte att så snabbt som möjligt fösa in alla inom räckhåll under paraplydiagnosen långtidscovid. Patienterna behöver bemötas av vården med förståelse, rehabilitering och noggranna utredningar. De som i själva verket har en helt annan sjukdom måste få rätt behandling.
Agnes Karnatz är ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån.