För ett par veckor sedan kunde Kurirens läsare ta del av berättelsen om hurusom Topbostäders vd blev tillfälligt skiljd från sitt uppdrag. Topbostäder är alltså det kommunala bostadsbolaget i Gällivare. I artikeln säger ordföranden att det är han som har fattat beslutet efter att ett visselblåsarärende har blivit känt.
I det här fallet är dock väldigt lite som det verkar. Visselblåsarärendet är till exempel inte ett sådant utan ett vanligt arbetsmiljöärende. Om klagomålen stämmer är det tveklöst skäl att agera, men det ändrar inte ärendets karaktär. Därtill finns frågetecken kring tjänsten tillämplighet i Topbostäder då den inte verkar ha beslutats om i rätt ordning. Något som återkommer gång på gång i Gällivare.
Ta bara beslutet att stänga av vd:n. Styrelsens ordförande Stig Eriksson (V) säger att han har fattat det. Eva Alriksson (M) som också sitter i styrelsen förklarar däremot att beslutet har fattats av en antal ledande kommunpolitiker utanför bolaget. Detta skulle innebära att Eriksson väljer att klä skott för andras agerande.
I någon mening spelar det nästan ingen roll hur det är med den saken. Men ingen som har försökt har fått se något beslut där vd:n stängs av. Och även om Eriksson skulle ha fattat beslutet saknar han rätt att göra det. Det är styrelsens sak och någon delegation av den befogenheten till enbart ordföranden verkar inte finnas.
För en utomstående bedömare ser det onekligen ut som om Alriksson har rätt. Beslutet har fattats i otillbörlig ordning och till synes av personer som helt saknar beslutsrätt i bolaget. Sedan har ordföranden försökt skyla över detta genom att begå ett i sammanhanget ändå mindre allvarligt fel. Men det borde i sig vara tillräckligt för att han ska skiljas från sitt uppdrag.
Hur kan kommunen som ägare acceptera att inte veta hur beslutet har fattats annat än att det har gått till på fel sätt? Det är ofattbart. Ärendet har en stark smak av maktfullkomlighet. Något som har blivit lite av Gällivarepolitikens signum. Inte minst i samband med historien om omhändertagandena av barn som har skett på mer än skakiga grunder.
Det är svårt att inte få intryck av en politisk kultur där man gör som man vill utan hänsyn till vad lagar och regler stadgar. Fallet med Topbostäder är väldigt tydligt i den aspekten. Därför krävs också att kommunen lägger korten på borden. Säg som det är eller tillsätt i vart fall en extern granskning.