Förr eller senare skulle väl dagen komma. Dagen då ett politiskt parti vill bryta miljontals kontrakt mellan stat och medborgare. Det kom dessutom från ett parti som ironiskt nog brukar tala varmt om ett särskilt kontrakt, samhällskontraktet.
Förra veckan föreslog KD att polis och åklagare i jakt på kriminella ska ges möjlighet att beslagta DNA som sparats i vårdens biobanker. Det omfattar även redan existerande biobanker, så som PKU-biobanken.
I PKU-registret finns blodprov från miljontals personer som fötts sedan 1975. Det har räddat liv. Blodproven har tagits med föräldrarnas samtycke, dels för att upptäcka sjukdomar, dels för att användas anonymt i forskningsstudier.
Ingen har gett samtycke för någonting annat. En ändamålsglidning är ett kontraktsbrott och riskerar att skada förtroendet för sjukvården och forskningen. Föräldrar måste kunna lita på att proven endast får användas till vård och forskning, annars finns en stor risk att man väljer att inte lämna sitt samtycke eller senare begär att provet förstörs. Det gäller alla biobanker. Forskningen riskerar att drabbas negativt, och i slutändan den som är i störst behov av medicinska framsteg.
KD:s rättspolitiska talesperson Andreas Carlson menar att PKU-registret skulle bli ett kraftfullt verktyg för polisen och rättsväsendet att bekämpa brott. Men det skulle också vara ett kraftfullt bakslag för den personliga integriteten. Carlsson anser dock att nyttan överträffar riskerna. Det är högst tveksamt.
Nyttan uppstår bara om det fungerar i praktiken. För detta lär registret behöva bli obligatoriskt, eftersom brottslingar av självklara skäl skulle lämna registren direkt. Om det är detta KD vill men inte säger, vore det ärligare att damma av den tidigare partiledaren Alf Svenssons förslag från 2003 om att DNA-registrera alla svenskar. Det skulle säkert leda till större nytta, men inte göra det rätt för det.
Det värsta är KD:s naiva syn på den goda staten. Partiet verkar helt fallit för tanken att staten alltid kommer vara god, och inte kan förvandlas till motsatsen. Trots att det inte saknas vare sig historiska eller samtida referenser. Ett sätt att försöka undvika långt värre ändamålsglidningar i framtiden, är att inte acceptera glidningar ens när demokratins vänner sitter vid makten.
Löften i principiellt viktiga frågor som detta måste väga tyngre, om man vill upprätthålla förtroendet mellan stat och medborgare. Det borde KD av alla förstå.