För att kompensera för detta rekommenderas istället ett ökat intag av baljväxter och högre rekommenderade intag av flera olika kosttillskott, till exempel: zink, järn, folat, vitamin B12 och så vidare. Det nya med rekommendationerna är att de tar hänsyn till både klimatet och människors hälsa. Hanna Eneroth i NNR:s kommitté framhåller att: “Generellt är det som är bra för hälsan också bra för miljön.” (20/6)
Regeringen har bestämt sig för att i nuläget inte anamma råden i sin helhet. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), har gått ut med att han hellre vill se en ökad köttproduktion i Sverige. (21/6) ”Vi konstaterar att flera problem finns med hållbarhetsanalyserna i NNR23, så som att man tar avstamp i ett globalt perspektiv som i delar inte är relevant för Sverige. Att man inte tillskriver nog med värde till de många fördelarna med animalieproduktion för med sig och att man inte tar hänsyn till hur den nationella försörjningsförmågan ska säkras.”
Detta är bra. Skandinaviska länder har traditionellt ätit mycket kött. Detta på grund av att vädret här med de tuffa vintrarna kräver ett ökat intag av fett, kött och fisk för att kompensera för bristen på solljus. Vitamin B12 finns endast i animaliska produkter medan järn är svårt att ta upp från icke-animaliska produkter. Båda dessa är viktiga mineraler för till exempel fertila kvinnor. Vi ser ett stort problem med järnbrist bland kvinnor, var tredje kvinna i världen beräknas vara anemisk. Hur mycket köttintaget ska vara kan självklart diskuteras – men att lösa näringsbristen som det minskade intaget kan leda till med kosttillskott är inte en hållbar väg framåt.
Ska vi då inte bry oss om den miljöpåverkan som köttindustrin faktiskt bidrar till? Jo, men här finns det fler saker att ta hänsyn till. Köttindustrins problem löses hellre av att man reglerar industrin och ser till att köttet produceras nära, etiskt och hållbart – lite som det redan görs i Sverige. Det är inte konsumenterna som ska riskera sin hälsa för att industrin är dålig utan industrin behöver krav på sig att leva upp till konsumenternas förväntningar.
Den andra aspekten som är kopplad till miljön är frågan om biologisk mångfald. Svenska betesmarker är beroende av att man fortsätter med djurhållningen för att artrikedomen ska bevaras. Ett rikt odlingslandskap ingår i Sveriges miljömål för att bevara den biologiska mångfalden.
Ja, det som är bra för miljön är också bra för hälsan. Men det bästa för miljön är inte nödvändigtvis en minskad köttproduktion i Sverige. Vi har en lång tradition av nära relationer till djur och natur, en tradition som vi bör ta med oss in i framtiden.