Detta har blivit något som det tisslas och tasslas om långt utanför stadshusets väggar. Och det är på sätt och vis lätt att förstå och ett tecken på något gott. Att medborgare ifrågasätter politikers alltför glada spenderande och ekonomiska excesser är toppen. Mer av det.
Så hur kommer det sig då att det enbart är Sverigedemokraterna som slår på kommunledningen med anledning av detta? Instinkten är det som sagt inget fel på. Men den brinnande glöden mot det här beslutet är svårbegriplig. Att Slöseriombudsmannen, Skattebetalarnas watch dog-funktion som också har tagit upp detta, inte är explicit förankrad i Luleås traditioner är en sak. Men SD Luleå borde faktiskt veta bättre.
Luciabeslutet handlar om att skicka två personer ur kommunfullmäktiges presidium till Santa Lucia de Tirajana, en kommun på sydöstra Gran Canaria. Vilket är en tradition med ansenliga anor. 1963 var en kapten vid svenska handelsflottan bosatt på Gran canaria under vintermånaderna. 13 december besökte han Santa Lucía de Tirajana där han möttes av stängda gator på grund av en procession med stadens skyddshelgon.
Sjökaptenen, som kom just från Luleå, talade med de ansvariga och förklarade hur vi firar Lucia i Sverige. Och redan året därpå skickades den första lucian från Luleå. Under de 60 år som har gått sedan dess har det här samarbetet utökats kraftigt. Luleå och Santa Lucia de Tirajana är vänorter sedan 1990-talet, har skickat studenter i alla riktningar och även näringsliven har samarbete.
Det är alltså ett samarbete med anor och traditioner. Mer så än de flesta vänortssamarbeten. Är det då så märkligt att kommunen väljer att skicka två av sina mer opolitiska representanter, det vill säga medlemmar i kommunfullmäktiges presidium, till Gran Canaria i ett par dagar? De ska bland annat delta vid luciafirandet samt träffa folk och diskutera samarbetet framöver. Detta till en total kostnad på drygt 28 000 kronor exklusive moms.
Man kan förstås ifrågasätta allt vad vänortssamarbete heter. Det är en fullt rimlig ståndpunkt att kommuner ska ge blanka fasen i resten av världen. Aldrig inspireras och lära av den. Aldrig lära den något. Men det har ingen hittills påstått.
Det är bra att en ryggmärgsreflex mot slöseri håller på att etableras. Men av allt som Luleå kommun kastar bort pengar på är detta faktiskt inte mycket att yvas över. Tvärtom är det ett ganska billigt upprätthållande av ett organiskt samarbete med långa anor.