Redan innan tingsrätten tog upp målet uppdagades att polis och åklagare begått övertramp. Väl i tingsrätten följde fler avslöjanden. Bland annat avlyssning i strid mot lagen och manipulation av utskrifter av hemliga avlyssningar. Åklagaren skyllde det senare på dåliga hörlurar.
Hedin blev friad i både tingsrätt och hovrätt. Tingsrätten pekade på att fallet till stor del byggt på spekulationer kring Hedins politiska åsikter. Det är inte konstigt att Hedin nu kräver ersättning från Justitiekanslern för det allmännas behandling av honom. Totalt begär han 8 343 000 kronor. Lejonparten, 7,2 miljoner kronor, är ersättning för intrång i näringsverksamhet/förmögenhetsskada.
I skrivelsen framhålls att Hedin inte begär ersättning för att ”belasta det allmänna med ytterligare kostnader”. I stället konstaterar Hedins advokat att handläggningen av hans ärende ”har redan inneburit ett stort och helt onödigt slöseri med allmänna medel. Drivkraften är att lyfta fram och belysa de övertramp mot Hedin och hans rättigheter som vissa av statens tjänstemän gjort sig skyldiga till. Hedin har fått uppleva att tjänstemän med egna agendor tillåtits agera utan att överordnade ingripit. När fel och försummelser påtalats har leden slutits och inget har gjorts för att ens utreda påtalade missgrepp”.
Efter det flera år långa mörker staten satt Hedin i är det rimligt att han får det han äskar. Men sen då? Att han får ersättning betyder inte att något ändras eller några konsekvenser för de ansvariga. Fyra gånger har Hedin polisanmält övertrampen – utan resultat. ”Det som känns värst i det här är att de där människorna som har förfalskat bevis och inte drar sig för olagligheter går fria. Dem ska du och jag betala lön till”, säger Hedin till Dagens Industri. (30/1)
Polis och åklagare ska inte kunna bete sig som i fallet Hedin. Rättskedjan måste rannsakas och säkerställa att liknande inte upprepas. Det som bekymrar är att den riksåklagare som i efterhand försökte göra den lagvidriga avlyssningen laglig numera är rikspolischef, och att hennes dåvarande stabschef har blivit politiskt sakkunnig hos justitieministern.
Det finns alltså väldigt lite som talar för att den nödvändiga genomlysningen kommer ske. Desto mer talar för att fler kommer göra samma resa som Hedin. Som tur är skänker Hedin ersättningen, om han får någon, till Centrum för rättvisa.
Centrum för rättvisa värnar enskildas fri- och rättigheter och ställer på ideell basis upp som ombud i rättsliga processer mot det offentliga. Även om det inte löser grundproblemet, myndigheter som överskrider sina befogenheter, borde Hedins eventuella bidrag innebära att fler kan hjälpas. Det gör att nästa som råkar illa ut inte behöver vara lika stadd i kassa som Hedin. Det betyder dock inte att vederbörande inte kommer fara illa av processen.