Sänk arbetsgivaravgift och inflation

Maten och andra dagligvaror har blivit dyrare och även om innehållet i kundvagnen är detsamma är det betydligt mindre kvar i plånboken.

Konjunkturinstitutets idé för att få bukt med inflationen är överlägset Riksbankens räntehöjningar.

Konjunkturinstitutets idé för att få bukt med inflationen är överlägset Riksbankens räntehöjningar.

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Ledare2023-05-05 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Konsumentverket räknar att de individuella matkostnaderna för 30 - 60 åringar har ökat med 20 procent mellan 2022 och 2023. 

Riksbanken kämpar mot inflationen genom att höja räntan gång på gång. Senast den tredje maj då styrräntan höjdes till 3,5 procent – med prognos om ny höjning med 0,25 procentenheter i juni eller september. 

Såväl fackförbund som arbetsgivare är kritiska eftersom inflationen inte drivs av hög inhemsk efterfrågan utan av höga el- och drivmedelspriser, inte bara på hemmaplan utan även utomlands. Riksbankens höjning av styrräntan slår fel och riskerar att elda på lågkonjunkturen. 

Det finns dock en annan lösning för att stävja inflationen, hävdar Konjunkturinstitutet, KI, i en rapport från mars. Det handlar om att sänka arbetsgivaravgiften. KI menar att om arbetsgivaravgiften sänks skulle företagen föra vidare sina kostnadsminskningar till hushållen och inflationstakten skulle då sjunka. 

Att arbetsgivaravgiften är en skatt som generellt få svenskar har koll på gör att det har varit relativt lätt för politikerna att höja denna dolda skatt. Det är dessutom en skatt som med sina 31,42 procent är dubbelt så hög i Sverige jämfört med andra OECD-länder där snittet ligger på 16,5 procent. Endast omkring 40 procent av företagen uppger till Svenskt Näringsliv att de i dag redovisar arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen. Där finns en första åtgärd för att öka löntagarens insyn. 

Förutom den inflationsdämpande effekten av en sänkning av arbetsgivaravgiften, är det även positivt att arbetstagaren skulle få mer av sitt arbete. En dryg tredjedel av avgiften, den allmänna löneavgiften på 11,62 procent, är därtill en ren skatt och saknar helt koppling till socialförsäkringarna och pensionssystemet.

I klartext betyder det att omkring 300 miljarder kronor i ren skatt betalas varje år via arbetsgivaravgifterna in i statskassan utan någon som helst koppling till socialförsäkringarna. Samtidigt har överfinansieringen av sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension nästan tredubblats på 20 år. Det borde varje löntagare i Sverige ha i åminne. 

Att synliggöra arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen och samtidigt sänka den är enkla åtgärder som hjälper folkbildning på samma gång som de bidrar till att stabilisera såväl Sveriges som de enskilda hushållens ekonomi. Vad väntar ni på politiker?