Kaunisdomen en seger för Norrbotten och riket

Det har inte gått fort och det har inte varit enkelt, tvärtom. Men resultatet av processen var åtminstone av godo.

Kaunis Iron skapar direkt och indirekt jobb för ungefär 500 människor i en bygd som tidigare var hårt drabbad av arbetslöshet.

Kaunis Iron skapar direkt och indirekt jobb för ungefär 500 människor i en bygd som tidigare var hårt drabbad av arbetslöshet.

Foto: Olov Abrahamsson/Montage

Ledare2022-12-02 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det är svårt att överskatta vad Kaunis irons gruva betyder för Pajala. Det finns heller ingen anledning att försöka. Mätningar visar att nästan alla invånare är positiva till gruvan, av varierande skäl förstås. Ett annat tecken är att kommunens näringslivsstrateg Erik Mella menar att en dom som gick emot bolaget skulle ha inneburit en kollektiv depression för Pajala. Kommunalrådet Ulrica Hammarström (S) säger att hela kommunhuset är lättat efter domen. Men det slutar inte där.

Hans Holma, ordförande i Muonio sameby, konstaterar att det visst påverkar verksamheten en del men att gruvan ligger ju där den gör. Han påpekar själv för Kuriren att samebyn har ett bra samarbete och avtal med gruvföretaget. Facket jublar förstås över jobbsäkerheten som domen innebär. Ett annat utfall skulle ha inneburit ett dråpslag mot kommunen.

Kaunis iron kan ibland ge intryck av att vara ett lite halvspejsat bolag som pratar mycket om sina värderingar och om hur man vill förändra världen. Man vill leverera världens mest hållbara järnmalm. Ekonomiskt hållbar förstås och naturligtvis även ekologiskt hållbar men också socialt. Företaget har ställt sig bakom EU:s principer för hållbara råvaror. En himla massa modeord kan tyckas för ett bolag som ska producera järn.

Men vad Kaunis gör är att visa att det går utmärkt att kombinera att extrahera råvaror ur planeten för ekonomisk vinning med ett stort ansvarstagande och framför allt ansvarskännande. I den meningen kan Kaunis iron jämföras med själva sinnebilden för det svenska föregångarskapet.

Om inte ens Kaunis iron efter hela denna enorma process som har varat i 3,5 år hade kunnat få utökat tillstånd hade vi lika gärna kunnat släcka lampan och stänga fabriken Norrbotten. Nu blev det inte så, i stället fick många människor skäl att fira. Men framgången var inte fullständig. 

Det är gott och väl att företaget får tillstånd inte bara för befintlig utan även för utökad verksamhet med nya dagbrott i Sahavaara och Palotieva. Men tillståndet omfattar enbart tio miljoner ton järnmalm per år, hälften av vad Kaunis ville få. Bolaget har tydligen sänkt sitt yrkande udner processens gång, men frågan som kvarstår är varför. 

I stort är domen dock huvudsakligen glädjande. Gruvverksamheten är bra för Sverige och nödvändig för Norrbotten. Och bolag som Kaunis iron gör sitt yttersta för att förtjäna det förtroende som tillstånden ålägger dem. Än är dock inte sagan all.