Det är därför ett välkommet besked att regeringen avser göra det möjligt att bygga kärnkraftsanläggningar på fler ställen än vad som är tillåtet i dag. Det löser inte vinterns höga elräkningar och inte de närmast kommande heller, men det behövs även en långsiktig lösning på problemet parallellt med snabb hjälp nu.
Tidöavtalet lade grunden för lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Miljöbalkens förbud som begränsar antalet reaktorer till tio och som avgränsar deras placering till Forsmark, Oskarshamn och Ringhals ska strykas. Enligt avtalet ska även förbudet mot att återstarta stängda reaktorer tas bort.
Tidöpartierna vill också se en kortare tillståndsprocess och snabbspår för ny kärnkraft och regelverk för att skapa förutsättningar för små modulära reaktorer (SMR). En positiv nyhet för energikrävande verksamheter som därmed kan ges möjlighet att själva täcka sina energibehov i framtiden.
Efter att ha gett uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten att påskynda processerna aviserar nu regeringen att den går vidare med planerna att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tillåta fler kärnkraftverk och på flera platser med slutmål att lagändringen ska vara på plats i mars 2024.
I Tidöavtalet nämns även en återstart av nedstängda befintliga reaktorer. I den frågan har dock regeringen inget besked utan svaret från miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är att regeringen tittar på det.
Det är bra att regeringen nu visar handlingskraft i frågan. Det har varit alldeles för många områden där vallöften har brutits – inte minst vad gäller det utlovade högkostnadsskyddet på elpriset som omvandlats till subventioner.
Klimatomställningen bygger till stor del på elektrifiering av industrier och transporter vilket i sin tur kräver en betydligt större elproduktion än i dag.
Regeringen har tillika folklig uppbackning – stödet för kärnkraft har vuxit med kraft under senare tid. I en undersökning från Novus är 59 procent av de tillfrågade positiva till att fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer (Novus december 2022). I slutet av 2017 var den siffran strax under 30 procent, och för ett år sedan cirka 45 procent. De som helt vill avveckla kärnkraft har minskat drastiskt och är nu bara åtta procent (SvD 22/12-22).
Beslutet är därtill en välkommen omvändning från tidigare regerings inslagna väg att avskaffa kärnkraften i förskott. Något som inte minst Miljöpartiet via tidigare riksdagsledamot Lorentz Tovatt tagit äran för (Twitter 3/1-22). I senaste opinionsundersökningen Demoskop har Miljöpartiet tappat hälften av sitt stöd sedan valet och backar till historisk lägsta 2,4 procent. Måhända en direkt konsekvens av partiets agerande i frågan – svensken vill inte ha miljöpartipriser på elen.