Kan eller vill inte Luleå bättre än Östra länken?

Det attraktiva och hållbara Luleå, så lyder effektmålet för projektet Östra länken. Kanske borde det även ha varit det dyra Luleå.

Det verkar som att ju mindre allmänheten ser av processen bakom Östra länken, desto nöjdare är alla inblandade.

Det verkar som att ju mindre allmänheten ser av processen bakom Östra länken, desto nöjdare är alla inblandade.

Foto: Petra Älvstrand/Montage

Ledare2021-05-26 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Den som redan har svårt att sova bör låta bli att fundera kring kostnaderna för offentliga projekt. Ett regionråd jag pratade med en gång svor över att regionen inte kunde bygga ens en busshållplats utan att gå 40 procent över budget. Granskningen av Östra länken har visat hur storskaliga offentliga projekt sköts i praktiken. Om någon associerar till förskola och fri lek är det inte helt utan anledning.

Det är inte tu tal om annat än att Östra länken behövdes. VA-nätet hade helt enkelt inte kapacitet för framtidens Luleå. En situation kommunen delade med de flesta andra kommuner i landet. Att VA-avgiften går upp är inte heller konstigt. De har varit låga en lång tid tack vare åldern, man har princip bara behövt betala för driften. Nu har stora investeringar gjorts för att framtidssäkra kommunen i åtminstone en aspekt. Det måste betalas, så långt inget märkligt.

Men projektet i sig är en lång rad av frågetecken. Från den första upphandlingen då kraven plötsligt sänktes mitt i anbudsperioden – vilket ingen längre vet varför. Somliga förefaller inte minnas att de var med alls. Kanske var det inte svårare än att man insåg att kraven var för högt ställda, kanske berodde det på att en viss aktör inte kunde leva upp till dem. Det lär vi aldrig få veta.

Budgeten för projektets olika etapper har höjts i omgångar. Att det inte forskas i att få fram en förvaltningsprocess som inte leder till att alla offentliga projekt går kraftigt över budget är ett mysterium. De underlag och kalkyler som beslut fattas efter förefaller alltid vara åtminstone 20 procent under det slutliga priset. Ofta betydligt mer.

I detta faller har kommunen och entreprenören NCC tillsammans höjt budgeten vartefter, vilket kommunen till synes föredrar. Möjligen är det en byråkratisk motsvarighet till julafton. Någon utvärdering om denna variant har lett till ett högre eller lägre slutpris verkar inte har gjorts än. Utifrån är det svårt att se någon enorm fördel. Budgeten kan ha ökat med 110 miljoner kronor från de ursprungliga kalkylerna.

Bara det faktum att det är oklart hur mycket budgeten har ökat är allvarligt. Hur kan detta inte vara tydligt redovisat i varje steg? Och hur kan kostnaderna stiga så mycket samtidigt som entreprenören får bonusar för sin hushållningsförmåga? 

När allt är klart är förhoppningsvis VA-nätet så välutbyggt att hela den här samverkansmodellen kan spolas.