När pandemin nu åter stärker sitt grepp om oss är det lätt att bli modstulen. Kanske till och med oundvikligt. Det är närmast en rimlig reaktion på att tvingas ställa in alla planer, tillställningar och besök – ja, det mesta av det vi annars förgyller tillvaron med. Allt görs förstås värre av att vi har trätt i mörkrets tidevarv. Men julen hägrar åtminstone runt hörnet.
En tröst kan kanske vara att julhandeln kan skötas så enkelt över nätet. Sitta och bläddra en liten stund och sedan bara klicka hem grejerna. Om detta alls är en ros har den dock en förgiftad tagg. Går vi in för hårt för det enkla, det automatiserade och det avlägsna förlorar vi snart mycket av det som gör våra egna städer trevliga.
Huruvida julhandeln fortsätter att slå rekord i vanlig återstår att se. Inte mycket är som vanligt i år. Samtidigt har det varit ett sådant sjusärdeles uselt år att många lär känna lusten om inte behovet av att unna sig något extra. Kan det kompensera för en minskad julhandel i övrigt, om det ens blir en sådan? Vem vet.
Något vi vet med all klarhet i världen är dock att vi måste göra vad vi kan för att våra lokala företagare inte ska gå under. Visst, internethandeln har ökat i många år. Men julhandeln är alltjämnt extremt viktig för de flesta butiker. Om tomteshoppingen nu ska ske samtidigt som vi uppmanas att inte besöka butiker i onödan kan det bli dödsstöten för många butiker som har lyckats hanka sig fram så här långt under coronan.
Det skulle skynda på den redan sorgliga utveckling vi har sett på senare år där butiker i allt större utsträckning lämnar stadskärnorna. Men varje butik som tvingas lägga ned har bidragit till att levandegöra platsen. Den befintliga trenden i denna riktning är illa nog. Men om den snabbas på artificiellt av pandemin riskerar vi ett socialt ökenlandskap. Tomma butikslokaler till höger och vänster som bara stirrar på oss och smärtsamt påminner om hur det var förr.
Utmaningen är påtaglig men det gäller även vår möjlighet att påverka i positiv riktning. Vi är inte tvingade att maktlösa se på medan företagare efter företagare dukar under för smittans sociala verkningar. Vi kan välja att rädda dem.
Det kräver ett medvetet agerande och det kan säkert bli rätt irriterande. Ibland är vi många som vill handla samtidigt och det går inte. Men tålamod är en dygd och nu behövs den mer än många gånger förr.
Genom att välja att göra de inköp vi kan från lokala butiker så hjälper vi dem också att överleva. Det blir därmed en dubbel gåva. Det är det värt för att värna våra levnadsmiljöer. Näthandeln i all ära men den slår inte ett levande centrum med människor att hälsa på, butiker att titta i och kaféer att fika på.
Handlarna måste också bjuda till förstås. Underlätta i den mån det går för oss att göra våra inköp där utan att utsätta oss själva eller andra för onödiga risker. Det kan handla om hemkörning i helt nya branscher, utökade eller ändrade öppettider och begränsningar för hur många som kan vistas i butiken samtidigt. Kan vi köa till Systembolaget kan vi köa till bokhandeln också.
Ingen skulle väl önska att det ska behöva gå mot pandemijul. Men vinterns mörker är dubbel i år vad vi än tycker om saken. Julen är härlig kanske främst för det ljus den sprider när mörkret är som mest kompakt. Genom att julhandla medvetet kan vi se till att julens ljus sprider sig och räcker längre än det annars hade gjort. Det vore sannerligen en fin julklapp.