Inte långt från rotlös till att bli sektkrigarutopist

Många i de utsatta områdena har inte ärvt sina föräldrars kultur, och ej heller fullt ut anammat den svenska. De slits däremellan.

Varför söker sig så många till våldsutopiska rörelser som Islamiska staten? I vart fall en del av svaret lär vara rotlöshet.

Varför söker sig så många till våldsutopiska rörelser som Islamiska staten? I vart fall en del av svaret lär vara rotlöshet.

Foto: AP

Ledare2022-06-27 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Rotlöshet är ett farligt tillstånd, och kan vara en del av förklaringen till att många av våra invandrartäta förorter är så tyngda av våld och kriminalitet.

Norman Cohn har i sin bok The Pursuit of the Milennium (1957, Oxford University Press) studerat fenomenet millenarism. Millenarism är strikt taget en religiös uppfattning. Det är tanken om att det snart ska komma en kataklysmisk förändring som för in det nya och heliga millenniet där allt lidande försvinner.

Men det behöver inte vara religiöst, det finns i flera avseenden likheter med politiken. Den religiösa energi runt många delar av klimatrörelsen har redan uppfattats av många. Det senaste exemplet är Islamiska Staten, som var helt transparenta med sin millenarism. Det tycks finnas ett psykologiskt behov för en domedag hos många människor, även om det är långt ifrån alla som har det. Så vilka har det, och varför?

Åtminstone en stor del av förklaringen kan kallas rotlöshet. Cohn studerar bland annat det kinesiska Taipingupproret 1851, där en man vid namn Hong Xiuquan utropar sig till nästa kristna messias och genomför ett brutalt inbördeskrig mot kejsaren. Många av hans följare var bönder som fördrivits från sin mark och förpassats till städer, där de haft en mager existens utan mycket till mening i livet. 

Men det var inte fattigdomen som var problemet – även de bönder som fortfarande hade sin mark var mycket fattiga, men de verkade närmast vaccinerade mot denna väckelserörelse – utan rotlösheten och meningslösheten. Dessa bondsöner och -döttrar hade slitits från sitt sammanhang, och fann ingen mening med sina liv. I stället blev de många gånger kriminella tills dess att Hong, eller någon annan liknande figur, kunde förklara världens ondska till dem.

Detta fenomen syns även i våra förorter. Sett till statistiken är den andra generationens invandrare mer brottsbenägen. Föräldrarna står stadigt i sin egen kultur, medan barnen många gånger slits mellan det gamla och det nya. De har ingen stadig kulturell identitet, och löper större risk för brist på mening. Identitet söks istället i olika subkulturer. Och därför går det att falla in i brutal kriminalitet, och även senare in i millenarisk religion och terrorism (exempelvis Islamiska staten). 

Sveriges misslyckande att integrera dessa människor är mycket allvarligt, och något som nästa regering måste ta tag i på riktigt. Det lär inte räcka att fixa fler jobb.