År 2040 ska Luleå kommun ha 100 000 invånare. Åtminstone när kommunledningen får drömma fritt. Vilket den förstås får. Men det vore lämpligt om den när detta är gjort också på allvar försöker att nå upp till målet. Det har inte skett.
Målet om 100 000 invånare om 16 år är snarare som vilken dagdröm som helst. Det verkar inte ens vara meningen att man ska nå det, utan att det mest är något trevligt att dagdrömma om. Annars hade man rimligtvis försökt.
I själva verket går utvecklingen bakåt. Det visade sig när Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade den senaste befolkningsstatistiken i går. Under årets första halva minskade kommunens befolkning med 244 personer. Som framgår av artikeln brukar Luleå backa under första halvåret, men årets minskning är ungefär dubbelt så stor som i fjol. Det är ett massivt bekymmer.
Tänk att det ska vara så svårt att få folk att inse hur underbart livet är i Luleå. För det är det ju. Det är en vacker stad med underbar skärgård och annan storslagen natur bara några stenkast bort. Luleåborna är vansinnigt trevliga och dessutom har vi en riktig och nästan storslagen vinter. Grand slam.
Men samtidigt som allt detta är sant kan man också se på Luleå på ett annat vis. Det ligger långt bort, vilket inte ens Socialdemokraterna kan lastas för, ekonomin är långt ifrån välskött med stora skulder som praktiskt taget aldrig betalas av och kostnaden för att bo här i form av skatter är betydligt högre än i genomsnittet av landets övriga kommuner. Politiskt är kommunen milt uttryckt eftersatt. Näringslivsklimatet är bland landets absolut sämsta.
Det är inte helt omöjligt att föreställa sig hur någon som bor säg 80 mil härifrån och skulle behöva skatta ett par tusen kronor mer i månaden för flytta hit och dessutom utsätta sin företagarfru för Luleå kommun kanske ser på prospektet med viss skepticism.
Vill man locka hit folk är det uppenbart att kommunen måste skötas bättre. Skatterna måste ned, företagsklimatet måste bli bättre och först då lär bilden av Luleå som ett svenskt bakvatten börja ändras.
Även om man inte direkt accepterar detta som sanning vore det ju rimligt att försöka utröna vad det är som gör att folk inte vill flytta hit och sedan göra någonting åt det. I stället för att fortsätta göra en massa saker som uppenbart inte har någon positiv effekt alls, utan tvärtom verkar skada utvecklingen. Det kan väl ändå inte vara meningen?