Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris har senaste tiden gjort fler intervjuer och publika framträdanden för att försöka öka förtroendet i viktiga frågor.
Vad händer i det amerikanska presidentvalet? Blir det Kamala Harris som får bli USA:s första kvinnliga president, eller kommer Donald Trump tillbaka till Vita huset?
– Det är väldigt jämnt. Harris leder men det amerikanska valsystemet med indirekta val gör att om Demokraterna leder med mindre än tre procent i de nationella mätningarna kan de fortfarande förlora i elektorsvalen. Det hände både år 2000 och år 2016. Just nu pekar siffrorna på att det blir målfoto. Sedan kan det förstås hända saker ända fram till valdagen. Värt att nämna är att Trump återigen är favorit hos bettingföretagen. Vadslagning är förstås inte vetenskap men historiskt har dessa företag varit ganska bra på att pricka rätt kandidat.
Hur tillförlitliga är egentligen de amerikanska opinionsmätningarna?
– De nationella mätningarna håller hög kvalitet men de är i grunden inte så användbara. Det som verkligen räknas är siffror på delstatsnivå och där skiftar kvalitén i de lokala undersökningarna. Det är femtio delstater soch de har alla olika valregler. Till exempel har republikanska stater ofta ID-krav i vallokalerna medan demokratiska stater sällan har det. Mängder med sådana små faktorer gör det svårt att på förhand se hur ett amerikanskt presidentval slutar.
Så Demokraterna och de som hoppas på Harris som president har anledning att känna oro?
– Jag tror att Demokraterna har egna mätningar som säger att de har problem. Kanske särskilt i delstaten Pennsylvania där avgörandet kan fällas. Trump har högre förtroende än Harris i flera av de viktiga sakfrågorna. Det är därför Demokraterna nu på slutet har skickat ut Kamala Harris i massa intervjuer och framträdanden. Det har de undvikit innan.
Donald Trump verkar mindre benägen att sitta ned i intervjuer.
– Det är olika strategier. Trump har ett tydligt tak för hur många röster han kan få. Han har aldrig haft en majoritet av amerikanerna bakom sig. Det bästa han kommit upp i har varit runt 48 procent. Det han kan göra är att försöka trycka ned förtroendet för Harris och de senaste veckorna verkar den strategin ha fungerat. Harris hade betydligt högre ledning omedelbart efter debatten med Trump – där Trump var katastrofal. Men det gapet har krympt sedan dess.
Vad skiljer Trump från förra gången han var president?
– Han är i grunden sig lik. Han är äldre – vilket märks ibland – men inte på samma sätt som det märktes på Biden. Han är mer bekant för väljarna nu. År 2016 hade Trump inte haft jobbet. Han hade inte haft något valt ämbete. Så han var då svår för människor att läsa. Nu är han inne på sin tredje raka valkampanj och de amerikanska väljarna börjar kunna honom ganska väl.
– En annan skillnad är att den här gången äger Trump också sitt partis institutioner. Han har kunnat välja en vice presidentkandidat, JD Vance, som har samma politiska profil som han själv. Det kunde han inte 2016. Då behövde han ännu lugna delar av det egna partiet. Trump ser nu republikanerna som sitt parti och han väljer de personer runt sig som han känner för.
– Trump har dock aldrig lärt sig att bli en disciplinerad kampanjare. Enda gången under den här valrörelsen han lyckats att lägga band på sig själv var under debatten med Biden. Men när han skulle debattera Harris var han precis som vanligt igen. Det vill säga han snackade först och tänkte sedan. Om han nu överhuvudtaget tänker. Han pratade spontant och reflexmässigt vilket inte är så lyckat i en stor presidentdebatt. Trump hade kunnat vara mer säker på seger om han hade lärt sig att vara disciplinerad men det verkar inte ligga för honom. Valet kommer att bli mycket jämnt.
Republikanernas presidentkandidat Donald Trump gjorde ett litet pass på McDonalds för att möta Demokraternas attacker om han inte kan relatera till vanligt folk.
Vad tycker du om Donald Trumps val av vicepresidentkandidat?
– Jag tycker inte att JD Vance var ett bra val. Men det är bara att erkänna att han mosade demokraten Tim Walz i vice presidentkandidaternas debatt. Det gav just då Trump en paus från dålig media. Det stärkte också JD Vance egna kort. Han är en sannolik kandidat till presidentvalen 2028.
Var står JD Vance ideologiskt?
– Nu är han ju Trumpanhängare men det har han inte alltid varit. Jag fick som så många andra upp ögonen för honom då han släppte sin självbiografi Hill Billy Elegy. Då var han en eftertänksam konservativ och han var också väldigt anti-Trump.
– Men sedan ville Vance bli senator och Trumps inflytande är av det slaget att om han stödjer en kandidat så vinner den. Så JD Vance åkte till Trump och betygade sin lojalitet, fick hans stöd och kunde vinna valet. Det där är en orsak till att jag är skeptisk till Vance. Om man kan gå från att såga någon till att tokhylla densamme på så kort tid, och för att man vill vinna ett val, då kanske man inte är så ideologiskt jordad.
– Dock tror jag inte att han kommer att ändra sig igen. Om JD Vance blir huvudkandidat år 2028 kommer han förstås att bygga sin egen kampanj, men i policy tror jag att han överlag kommer att vara en Maga-republikan.
Republikanernas vice president-kandidat JD Vance är trolig att bli partiets huvudkandidat i valet om fyra år, menar Johan Ingerö.
Hur ser framtiden ut för Republikanerna? Finns det ett liv efter Trump?
– Det finns strukturproblem. Republikanerna är svaga i de grupper av befolkningen som växer; minoriteter och storstadsbor. Det är bland annat därför som Republikanerna har börjat att se migration som ett hot. Partiet går inte särskilt bra i minoriteter.
– Andelen amerikaner som bor i storstäder ökar också. Det kan på sikt göra det omöjligt för Republikanerna att vinna nationella val. De fyra största delstaterna med flest elektorsröster är Kalifornien, New York, Texas och Florida. De två första är knallblå. De två senare brukade vara säkra republikanska men börjar nu bli mer av svängstater när storstäderna där växer. Om Demokraterna skulle vinna tre av de fyra stora skulle det bli mycket svårt för Republikanerna att komma tillbaka.
– Här får man ge Trump att han ändå förstår matematiken. Han har försökt att ta upp storstadsfrågor och också vända sig till svarta väljare. Att bara vinna lantisar i Södern och Mellanvästern funkade på George W. Bush tid, men det kommer inte att fungera i framtiden.
Om man vill följa det amerikanska valet, vilka källor ska man välja?
– Jag tittar mindre och mindre på traditionella kanaler som CNN eller Fox News. Visst, man kan titta snabbt för att få uppdateringar om nyhetsläget. Jag har rört mig mer mot poddar. De är ofta mer initierade. Favortien på demokratsidan är Podd Save America som sköts av tre tidigare Obama-medarbetare. På högersidan tycker jag att The Daily Wire slår alla konkurrenter.
– Poddarna ger fördelen av att det är försökt till analys, men inget dolt utan de är kristallklara med vad de tycker. Nu är de kanske lite mer i kampanjläge och då blir de lite mer partisaner. Men Daily Wire har till exempel inget emot att säga hellre hade sett en annan republikansk kandidat än Trump. Podd Save America är likadana. De tar till exempel ofta in republikanska gäster som får kommentera.
Tror du att vi kommer att få se samma utveckling i Sverige, att poddar tar över den politiska rapporteringen?
– Nej, jag tror faktiskt inte det. Vårt språkområde är så litet så det går inte att dra in den typen av pengar för att göra så proffsiga produktioner. Ta The Daily Wire som utmanar hela Hollywood och gör egna filmer och serier från ett konservativt perspektiv. De gör affärer för ungefär 200 miljoner dollar om året. Det är en miljardbransch översatt till svenska förhållanden. Vi kommer ha enskilda varumärken som är starka i debatten. Som Henrik Jönsson och Hanif Bali. Men vi kommer inte ha medieföretag. Sverige har inte förutsättningarna för den mångfald av poddar USA har. Vi är tio miljoner, de är mer än 300 miljoner.