Och det har vi anledning att göra. Det är i dag för få studenter som studerar teknik och naturvetenskap för att arbetsmarknadens efterfrågan ska kunna mötas. I digitaliseringens tidsålder behövs fler som kan matte. Sverige riskerar att bli, som någon beskrivit det, ”ett ingenjörsland snart utan ingenjörer”.
Därför är det beklagligt att svensk skola verkar ha problem med att lära ut just matematik. Matte är nämligen det ämne där flest elever inte får godkänt när de går ut nian. Trots att politiken ökat antalet mattetimmar i grundskolan och satsat på särskilda ”mattelyft” är det fortfarande runt 15 procent som får underkänt.
Dessutom finns det tecken på att den verkliga situationen delvis döljs av att kraven har minskat. För samtidigt som fler elever under de senaste åren har blivit godkända i nian har resultaten på de nationella proven i gymnasiet fortsatt att falla. Den ekvationen går inte ihop.
Många kommuner vittnar också om att de har svårt att hitta behöriga lärare och att säkerställa kvalitén i matematikundervisningen. Matteämnet skiljer sig i det att det är väldigt skolspecifikt. Undervisningen ställer ofta högre krav på ämneskunskaper och på ämnesspecifik didaktik än vad språk och samhällsorienterande ämnen gör.
Finland brukar vara förebilden för Sverige när det gäller skola. Men i fallet matematik har Finland faktiskt också sett en negativ trend de senaste 20 åren. Ett positivt exempel är däremot Norge som lyckats att höja resultaten. Där har framgångsfaktorerna bland annat varit tydligare kunskapsmål i varje årskurs samt tätare uppföljning.
Det norska exemplet påminner om att matematiken gynnas av en mer traditionell undervisning där en utbildad lärare tar sig tid att instruera och där det finns studiero som tillåter mängdträning där barnen nöter in de moment som behöver sitta i ryggraden.
Samtidigt finns det ingen guldålder att falla tillbaka på. Matematik har alltid varit ett ämne där skolan tappat många elever. Det finns fortfarande strukturer där elever tror sig inte vara ”matte-personer”. Och flickor tenderar fortfarande att välja bort tekniska utbildningar trots att de som grupp numer presterar bättre än pojkar i matematik. Vägen framåt handlar därför både om att styra upp undervisningen och om att göra fler intresserade av ämnet och känna att matematik och naturvetenskap är för dem.
Sedan kan matematik förstås inte ses som något som är avskilt från resten av skolundervisningen. Ny forskning från Linnéuniversitetet betonar till exempel språkets betydelse för att lyckas i matte. För att förstå resonemang och termer kring logik och problemlösning behöver eleven behärska ett ganska formellt och teoretiskt språk.
Summa summarum fortsätter matteämnet att vara en stor utmaning för skolan. Och det finns all anledning att uppmärksamma pi-dagen.