12 procent hyreshöjning. Det är utgångsbudet från Fastighetsägarna i Boden rapporterade Kuriren nyligen. Liknande krav lär komma på andra håll. Det är dyrt att äga fastigheter och om man inte får ta ut de kostnader man har av de boende uppstår ett tämligen reellt bekymmer.
Att Fastighetsägarna föreslår så hög höjning beror förstås på den ekonomiska utvecklingen i stort. De flesta hyresgäster förstår också att de måste bära en ökad del av bördan. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Fastighetsägarna. 82 procent svarade att de förväntade sig en större höjning än i år och 57 procent uppgav att de skulle ha lätt att klara av en kraftigare höjning. Bara en av tio svarade att de skulle ha mycket svårt att klara av en sådan höjning.
Hyresgästföreningen gick förstås i taket och kallade det oseriöst att först gå ut och säga att det krävs stora ökningar och sedan fråga folk vad de förväntar sig. Det är en inte helt oäven invändning, men det saknas ändå skäl att tro att hyresgästerna har influerats mer av utspel från Fastighetsägarna än den ständiga floden av nyheter om ekonomin.
I förra veckan meddelade Riksbanken sin senaste räntehöjning, förhoppningsvis den sista för nu men ytterligare en kan vara på väg om denna inte biter tillräckligt.September har även präglats av nyheter om historiska prishöjningar på fjärrvärme. Luleå och Boden har klarat sig relativt bra som bara fick sex procents höjning jämfört med i fjol. Men det är fortfarande en hel del pengar.
Alla dylika kostnader drabbar villaägare och bostadsrättsföreningar direkt. Hyresgäster drabbas nästan enbart via hyran, även om många förstås betalar elen separat. Men det handlar för de flesta lägenheter om runt 300-700 kronor i månaden. De relativt låga hyreshöjningar som blev av i år, ofta på drygt fyra procent, är lägre än inflationen och i någon mening därmed realhyressänkningar. En förmån de som äger sitt boende aldrig får åtnjuta. Hyresgästerna har drabbats mildast av krisen.
Hyresgäster är inte en homogen grupp – lika lite som villaägare och bostadsrättsinnehavare – och vissa har det genuint tufft. I de fallen får man åtgärda det genom exempelvis bostadsbidrag. De allra flesta förstår att det är ohållbart att den som hyr sitt boende inte ska vara med och dela på kostnaderna för skenande räntor och galopperande energipriser.
Något annat vore både orimligt och orättvist.