Många pratar om det stundande EP-valet som ett ödesval. Håller du med?
– Så länge jag kan minnas har EP-valet beskrivits som ett ödesval, sannolikt för att det varit svårare att mobilisera väljare till valurnorna i dessa val i jämförelse med till riksdagsvalen. Men det här gången stämmer det. Vi befinner oss i det allvarligare säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget med krig i Europa, med antisemitism som når nivåer som vi inte sett sedan Förintelsen, med stater som Ryssland, Kina och Iran som utmanar rådande världsordning. Hur vi hanterar de stora frågorna som just nu plågar oss kommer inte bara att definiera framtiden för våra barn utan också EU som fredsprojekt.
När du först slog igenom som opinionsbildare drev du frågor som handlade om jämställdhet – är det något du kommer fortsätta med i EP?
– För mig handlar jämställdhet om lika möjligheter och rättigheter och inte om kvotering och särlösningar. I grunden är det en fråga om rättvisa och meritokrati, om respekt för människors olika livsval. Jag kommer att sträva efter mindre av att det sistnämnda och för mer av det första.
Vilka andra frågor avser du att driva extra mycket om du kommer in?
– Jag kommer att fokusera på frågor som utgör EU:s kärnuppdrag inom ramen för fred, frihet och frihandel. Det här valet handlar om gränser och frihet. Det handlar om gränser mot islamism, antisemitism och värderingar som inte hör hemma i Europa – även om de inte är explicit olagliga. Jag kommer att fokusera på säkerhets-, utrikes-, och försvarsfrågor men gärna också på migrationsfrågan som fortsatt kommer att vara av betydelse för EU under lång tid framöver.
– Dessutom tror jag, för att värna EU:s legitimitet, att unionen bättre behöver förhålla sig till subsidiaritetsprincipen och fokusera enbart på det som bara EU kan göra. Politik handlar nämligen inte bara om vad som ska göras, utan minst lika mycket om vad politiken inte ska göra.
Både KD och M är medlemmar i EPP. Varför ska man rösta på KD och inte på M?
– Det stämmer att vi sitter i samma grupp och att vi ofta röstar lika. Men en röst på Kristdemokraterna är en röst på ett parti som förstår att politik utan värderingar lätt blir teknokratisk och fyrkantig och att vår tid, som inrymmer stora värderingsstrider, också kräver en röst som står upp för de judisk-kristna värderingarna som håller ihop den europeiska gemenskapen och kulturen. En röst på mig personligen är en röst på en analytisk och rakryggad person som inte räds de svåra eller stora frågorna som kommer att dominera mandatperioden.
Du har sagt att EPP-gruppen borde kunna samarbeta med nationalistiska partier i vissa frågor. Finns det frågor/partier där du inte kan tänka dig att samarbeta alls?
– I parlamentet finns ingen opposition eller regering som i den svenska riksdagen. Därför behöver man kunna samarbeta och skapa allianser på ett helt annat sätt än hemma. En generell utgångspunkt är att vi samarbetar brett med partier som är pro-european, pro-rule-of-law och pro-Ukraine. I frågor där det råder samsyn, exempelvis kring migration eller kärnkraft, kan vi tänka oss att rösta med den grupp som svenska SD sitter i. I andra frågor, exempelvis rörande stödet till Ukraina, är det mer naturligt att söka stöd i mitten.
En stor snackis inför EU-valet är hur väl tyska AfD ska lyckas. Vad har du för uppfattning om AfD?
– Det är ett parti som vi måste se upp med. Särskilt med tanke på att Tysklands motsvarighet till Säpo har klassat AfD som "misstänkt fall" för att vara ett hot mot vissa gruppers människovärde och mot demokratiprincipen. Lika allvarligt är det att AfD ses som en säkerhetsrisk när det gäller partiets goda relationer till Ryssland och vi ser hur relationerna har direkt påverkan på den förda politiken när AfD menar att den ryskockuperade ukrainska halvön Krim tillhör Ryssland.
Hemma i Sverige har KD landsbygdsministerposten och har försökt ta över många landsbygdsfrågor från Centern. Till EP kommer många frågor som handlar om jord och skog. Hur gör du för att läsa dig in på de frågorna?
– Frågorna är av stor betydelse, dels ur ett konkurrensperspektiv, dels utifrån perspektivet att Europa behöver stärka sitt oberoende. Jord och skog är frågor av helt central karaktär i oroliga tider, utan mat på bordet går det fort utför.