Längst upp på den sista sidan av Tidöavtalet kom också den överlägset märkligaste punkten. Regeringen ska inleda ett särskilt projekt för att stärka konkurrenskraften hos högstaligorna i fotboll och ishockey.
Inte nog med att det var oväntat, ingen begrep vad sjutton det skulle innebära och ingen i regeringen var heller särskilt intresserad av att förklara saken närmare. Efter ett tag framkom det att det var Sverigedemokraterna som av outgrundliga anledningar lagt politiskt kapital på att tvinga igenom detta.
Efter ännu lite mer avslöjade Expressen att det under förhandlingarna av punkten hade diskuterats en översyn av 51-procentsregeln, som innebär att majoriteten av ett idrottsklubb som drivs i aktiebolagsform måste ägas av medlemmarna.
Därefter har SD förnekat att man vill se över regeln. Då gick i stället Liberalernas partiledare Johan Pehrson, tillika arbetsmarknads- och integrationsminister, ut och meddelade att han minsann kan tänka sig en översyn. Genast blev det liv i luckan. ”Okunskap som leder tankarna till auktoritärt ledarskap", Skrev Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson i en debattartikel.
Det är inte svårt att förstå Eriksson. 51-procentsregeln är reglerad i Riksidrottsförbundets stadgar, inte i lagstiftningen. Nog för att riksdagen skulle kunna gå in och reglera detta i lag men det vore ett tämligen brutalt övertramp. Och till vilken nytta?
Det är att bara att titta på Danmark som öppnade för ett bredare företagsägande och hur många klubbar där som fick oseriösa utländska ägare. Mycket kan man säga om det, men inte att det skulle vara en förebild. Det går att ha principiella, ideologiska invändningar mot 51-procentsregeln av en sort som ofta florerar inom borgerligheten. Men sällan mot just denna regel, för i praktiken fungerar systemet ändå tämligen väl.
Praktiskt taget hela regeringen och SD har dock numera tagit avstånd från tanken på att ändra 51-procentsregeln. Vilket förstås är rimligt och borde ha varit naturligt från första början. Men regeringen har varit sällsynt effektivt på att binda ris åt egen rygg och detta är ännu ett exempel och något som kommer att följa med ett bra tag till. Allt eftersom man inte verkar klara av att tala om vad det faktiskt är man har kommit överens om.
Det borde inte vara så svårt. Om man nu inte har kommit överens om att ändra 51-procentsregeln, vad är det då man har kommit överens om?