Ledare: Grattis på mansdagen du vålds- och sexförbrytare

8 mars varje år firar vi internationella kvinnodagen. Inte utan ett mått av pompa och ståt. Den instiftades visserligen av världsorganisationen Andra internationalen för att främja den socialistiska kampen, men det har vi huvudsakligen lämnat bakom oss och dagen handlar numera dels om sociala orättvisor, dels om ett allmänt firande av kvinnan.

Så är det inte med mansdagen. Den instiftades dock specifikt för att lyfta fram mäns bidrag till samhället, förbättrade relationer samt lyfta fram positiva manliga förebilder. Men det har inte hindrat att den används som ett slagträ i mängden för att lyfta fram alla fel som finns med män och manlighet.

Samma vecka infaller även orange week, en FN-instiftad vecka för att uppmärksamma våld i nära relationer. I Sverige mer specifikt har vi temaveckan En vecka fri från våld som infaller samtidigt. Samma dag som mansdagen infaller även världsdagen mot barnmisshandel.

Allt detta är givetvis viktiga ämnen som förtjänar att lyftas och sätta ljus på. Men det är mansdagen också. Men i stället för att lyfta fram goda exempel på manlighet har vi förvandlat mansdagen till ännu ett tillfälle att påpeka hur usla män kan vara som kollektiv. Det är milt uttryckt ohälsosamt.

Om man nu ska tala om kollektiv är män på tillbakagång. Män är till exempel i klar minoritet på de flesta universitetsutbildningar. Män väljer oftare att stanna kvar i de trakter där de växer upp medan många kvinnor flyttar därifrån. Detta leder både till ett mansöverskott och att män målas ut som bakåtsträvande, oambitiösa slashasar som går runt i mjukisbyxor och är nöjda medan kvinnor vill erövra världen, eller åtminstone närmaste residensstad.

Lägg därtill det mansöverskott som kom med den stora invandringsvågen som ju bestod av betydligt fler unga män än unge kvinnor. Samtiden erbjuder ordentliga förebilder för den negativa manligheten med personer som Andrew Tate och Donald Trump i täten. Goda manliga förebilder har alltid behövts, men kanske mer nu än någonsin förut.

Mansdagen skulle vara ett utmärkt tillfälle att tala om och diskutera den goda manligheten. Att män, både ensamma och i grupp, kan vara både sig själva och samhället till nytta. Hur en man bör bete sig. Hur en far bör bete sig.

Men i stället har vi snöat in på att klanka ned på män även på denna dag. Det borde inte behövas, det har vi ju även resten av året till.