I takt med att privata sjukvårdsförsäkringar blivit allt populärare har farhågor väckts om att de skulle leda till orättvis behandling. Specifikt att avtal som sluts mellan försäkringsbolag och vårdgivare skulle prioritera patienter med sjukvårdsförsäkring framför dem vars vård finansieras offentligt. Att detta upprör är fullt naturligt.
När det handlar om att bota sjukdom är det inte tjockleken på ens plånbok som ska avgöra. Det skulle dessutom strida mot såväl läkaretikens grunder som den utvecklats sedan den Hippokratiska eden, samt mot svensk sjukvårdslagstiftning.
För att komma till rätta med eventuella problem tillsatte regeringen en utredning, men när slutbetänkandet överlämnades i höstas konstaterades enbart att det saknas tillförlitlig statistik för att det sker undanträngning av offentligfinansierad vård.
Därför lade utredaren i stället fram flera förslag för att öka kunskapsläget och granskningen av vården. Bland annat krav på vårdgivare att redovisa vilken vård som finansieras på vilket sätt, och på regionerna att ställa krav på privata vårdgivare att följa lagen, samt bättre verktyg till Inspektionen för vård och omsorg.
Detta långsiktiga projekt för att ökad kunskap och kontroll tillfredsställde tydligen inte Lena Hallengren (S). Hon har nu tillsatt en utredning för att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar i den offentliga vården.
Specifikt ska utredningen ta fram dels ett förbud för privata vårdgivare som utför offentligfinansierad vård att ta emot patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. Dels ett förbud för den offentliga vården att ta emot patienter från den privata vården om inte den privata vårdgivaren har ett avtal med regionen.
Ett sådant särskiljande mellan privat och offentligt finansierad vård gagnar inte någon. Många läkare och sjuksköterskor väljer den privata vården eftersom de får bättre villkor, exempelvis mer flexibla scheman och lägre arbetsbelastning. De lär vara ovilliga att ingå avtal med regionerna. Därmed går den offentliga vården miste om kvalificerad personal som den i nuläget kan ta hjälp av. Med vårdinrättningarna följer även vårdplatser och resultatet lär bli att vårdköerna växer ytterligate.
Detta är de verkliga konsekvenserna när regeringen vill ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen”. Ett mindre utbud för alla utan att något problem faktiskt åtgärdas.