Därför måste vi förbjuda förolämpning mot tjänstemän

Regeringen vill kriminalisera förolämpning mot tjänsteman. Det är ett erkännande av att det sociala kit som brukade hålla samma det svenska samhället har brutits ned i utsatta områden. I stället har parallellsamhällen med anti-social gangsterkultur skapat grogrund för brutal gängkriminalitet.

Utformningen av socialtjänstsystemet bygger på tillit till institutionerna och respekt för de beslut som fattas.

Utformningen av socialtjänstsystemet bygger på tillit till institutionerna och respekt för de beslut som fattas.

Foto: Pixabay

Ledare2023-02-06 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Förslaget från regeringen innebär att fler handlingar än bara direkta hot som riktas mot vissa offentliganställda ska förbjudas. Det sker mot bakgrund av den allt råare arbetsmiljö som möter framför allt poliser och socialsekreterare.

Fackförbundet Vision fann 2021 att en tystnadskultur höll på att bre ut sig i delar av socialtjänsten. I undersökningen svarade nästan hälften att de utsatts för hotfulla situationer. Det kunde röra sig om hot om våld, men även förtäckta hot i stilen ”har du familj?”. Liksom personangrepp, glåpord och aggressivt kroppsspråk. Sammantaget skapar det en osäker arbetsmiljö, som syftar till att påverka myndighetsutövningen vilket det senaste årets kampanjer mot socialtjänsten är ett exempel på.

Utformningen av vårt socialtjänstsystem bygger på tillit till våra institutioner och respekt för de beslut som fattas. Därför består det huvudsakligen av personliga kontakter med handläggare och hög grad av frivillighet. Först i allvarliga fall får tvång användas. Den tilliten saknas i utsatta områden och respekten undermineras av hatkampanjer och hot.

På liknade sätt bygger mycket polisarbete på att medborgarna har respekt och tillit för polisen. De flesta människor följer inte polismans tillsägelse för att de är rädda att hamna i fängelse, utan för de tycker är rätt sak att göra. I väldigt få fall krävs våldsamma ingripanden, ens vid gripande av en misstänkt.

Som riksdagsledamoten och tidigare polisen Fredrik Kärrholm (M) nyligen skrev i DN Kultur saknas dock denna respekt helt i de kriminella gängen. Och tyvärr i allt högre grad även i de parallellsamhällen där de rekryterar sina medlemmar. Där råder i stället en kränkthetskultur som kräver att man ständigt bevarar sin status mot verkliga eller föreställda utmaningar. Gärna med våld. Den kräver också att man aktivt utmanar ordningsmakten och den svenska staten som helhet för att bygga upp sitt eget förtroendekapital.

Ska gängen besegras måste även den gangsterkultur som de lever i bekämpas. Därför kan vi inte tillåta allvarliga kränkningar och utfall mot de tjänstemän som jobbar i frontlinjen. Sådant anti-socialt beteende måste bestraffas. För att inte tala om att poliser och socialsekreterare förtjänar en trygg arbetsmiljö.

Samtidigt måste ett konkret förslag vara väl utformat för att förhindra missbruk. Utan motvikter riskerar vi att få en kultur av maktfullkomlighet hos dem som ska upprätthålla lagen. Vad som räknas som kränkningar måste tydligt framgå, och förslaget bör inte träda i kraft förrän regeringens löfte att återinföra tjänstemannaansvaret också kan genomföras.

Det ska inte råda några tvivel om att staten och ordningsmakten står på medborgarna sida.